Ett ämne som SMHI undersöker är marknära ozon. Det marknära ozonet är ett exempel på luftförorening som påverkar både människors hälsa och naturlig och odlad växlighet negativt. Det bildas av en kombination av utsläpp från trafik och andra förbränningsprocesser och naturliga utsläpp från till exempel skog.
– I Sverige är oftast halten av marknära ozon högre utanför städer än i stadsmiljö och halten är som högst under våren. I år skedde en episod med mycket höga ozonhalter under veckan efter påsk, berättar Camilla Andersson, forskare inom luftmiljö vid SMHI.
En effekt av den pågående klimatförändringen är en tidigare start av växtsäsongen i Sverige. Samtidigt pekar data på att de höga noteringarna med marknära ozon inträffar tidigare på året med ett förändrat klimat. Forskare från SMHI deltar i ett nationellt forskningsprojekt (SCAC, finansierat av Naturvårdsverket) för att undersöka hur dessa förändringar påverkar varandra.
Små hälsoskadliga partiklar och torka
Något som också påverkar människans hälsa negativt är de små partiklar som sprids i luften, till exempel när dubbdäck nöter mot asfalt och river loss partiklar ur beläggningen. Detta är ett särskilt stort problem på våren när vägarna torkar upp. Partikelhalterna är speciellt höga i stadsmiljö och nära vägar.
Förutom dessa vägslitagepartiklar så ledde årets ovanligt torra vår till torra åkrar, och skogs- och gräsbränder i Sverige och norra Europa. Damm från åkrar virvlade upp med starka vindar som också blåste under veckan efter påsk. Skogs- och gräsbränder släppte samtidigt ut partiklar och sot vilka också spreds med vindarna inom och till Sverige. Detta inträffade samtidigt med att damm från Sahara transporterades norrut, något som uppmärksammades i nationell media under påsken.
– Vad som hade störst bidrag till denna ”påskepisod” och hur detta i sin tur påverkar vår hälsa behöver undersökas noggrannare. Satellitbilder stödjer att de förhöjda partikelhalterna antagligen inte huvudsakligen orsakades av Saharadamm, utan av utsläpp från norra Europa och Sverige. Vi bedömer att det är troligt att de största bidragande källorna var åkerdamm och brandrök, säger Camilla Andersson, och tillägger:
– Om det blir fler varma och torra vårar i framtiden, i takt med ett förändrat klimat, skulle det potentiellt kunna försämra vår luft genom ökad risk av damm från jordbruks- och skogsbrandspartiklar.