Carlo Buontempo, direktör för Copernicus klimattjänst – Copernicus Climate Change Service (C3S) – kommenterar rapporten i ett pressmeddelande:
"Rapporten belyser alarmerande förändringar i vårt klimat, inklusive den varmaste sommaren som någonsin registrerats i Europa, präglad av oöverträffade marina värmeböljor i Medelhavet och rekordhöga temperaturer på Grönland. Att förstå klimatdynamiken i Europa är avgörande för våra ansträngningar att anpassa och begränsa de negativa effekterna klimatförändringarna har på kontinenten", säger han.
Enligt rapporten upplevde Europa det näst varmaste år som någonsin uppmätts och sommaren 2022 var den varmaste som noterats. Stora delar av Europa drabbades också av intensiva och långvariga värmeböljor. Lite nederbörd och höga temperaturer ledde till utbredd torka.
Ytterligare viktiga resultat från Copernicus-rapporten:
- I Sydeuropa slogs rekord i antal dagar med ”mycket stark värmestress”.
- Koldioxidutsläppen från sommarbränder var de högsta på 15 år, i vissa länder ledde bränder till de högsta utsläppen på 20 år
- I Alperna var det rekordstor förlust av is från glaciärer
- Det var rekordmånga soltimmar i Europa 2022
Det brådskar att minska utsläpp
Människan har värmt upp jordens klimat med drygt 1 grad sedan 1800-talet, främst genom utsläpp av växthusgaser. I Sverige är temperaturökningen ungefär dubbelt så stor, säger Gustav Strandberg, forskningsledare och klimatforskare vid SMHI och fortsätter:
Forskningen kan idag tydligt koppla många typer av extremväder till klimatförändringen. Redan idag har sannolikheten för värmeböljor, kraftig nederbörd och torka ökat. Även intensiteten i många extremväder har ökat, till följd av klimatförändringen.
Tack vare observationer kan Copernicus klimattjänst summera fakta kring det som händer med klimatet på europeisk skala.
Rapporten är ytterligare ett bevis på att det är bråttom. Parallellt med arbetet att minska klimatpåverkan måste vi anpassa samhället till nuvarande och framtida klimat, säger Gustav Strandberg.
Arktis påverkar Europas klimat
Arktis lyfts särskilt i Copernicus sammanställning. I Arktis var 2022 det sjätte varmaste året någonsin. På Svalbard var det den varmaste sommaren som uppmätts. Medeltemperaturen under sommaren 2022 var i vissa områden 2,5 °C över genomsnittet. Avsmältningen från Grönlandsisen var rekordstor under september på grund av ovanliga värmeböljor.
Arktis är en del av Europas närområde där klimatförändringen är extra snabb och förhållandena där påverkar Europas klimat, konstaterar Gustav Strandberg.
Snabbare temperaturökning än övriga världen
Ökande temperatur är en viktig klimatindikator som belyser Europas förändrade klimat. Data visar att genomsnittet för Europa för den senaste 5-årsperioden var cirka 2,2 °C över den förindustriella perioden (1850-1900). År 2022 var det näst varmaste året som uppmätts, med 0,9 °C över genomsnittet för referensperioden 1991–2020. Temperaturerna i Europa stiger dubbelt så snabbt som det globala genomsnittet, snabbare än på någon annan kontinent.
Allvarliga hälsoeffekter av värme
Sommaren 2022 var den varmaste som registrerats för Europa, med en temperaturavvikels på 1,4 °C över genomsnittet för 1991-2020. Extrem värme under senvåren och sommaren resulterade i farliga förhållanden för människors hälsa. På grund av de extrema värmeböljorna under sommaren upplevde södra Europa ett rekordstort antal dagar med "mycket stark värmestress". Europa ser en uppåtgående trend när det gäller antalet sommardagar med "stark" eller "mycket stark värmestress", och i södra Europa ses samma sak för "extrem värmestress". Det finns också en minskande trend i antalet dagar med "ingen värmestress".
Även i Sverige bjöd sommaren 2022 på höga temperaturer och dagar med stark värmestress. Det var en av de allra varmaste somrarna som observerats i främst östra Götaland och östra Svealand. De höga temperaturerna är påfrestande för hälsan, speciellt för utsatta grupper såsom äldre och personer med underliggande sjukdomar eller andra riskfaktorer, som lättare drabbas av värmestress.
Både temperaturen och luftfuktigheten påverkar upplevelsen av värmen. I Norrköping och Linköping genomförde vi en lokal mätkampanj för att få reda på mer om variationer i temperatur och luftfuktighet i städerna, och vi såg tydliga lokala skillnader och variationer över dygnet. Det var 2 till 3 grader varmare i centrum än på landsbygden på natten, en effekt som kallas urban värmeö. Men när det är som varmast under dagen skapar naturområden, som parker, en betydande minskning av värmestress tack vare skugga.
I sommar fortsätter vi mätkampanjen och då ska vi också samla in människors upplevelse av värmen genom en app och så kallad Citizen Science, säger Jorge Amorim, forskare inom urbant klimat på SMHI.
Rapporten viktigt verktyg för EU
Copernicus Climate Change Service publicerar European State of the Climate report 2022 för att ge djupare insikter om det europeiska klimatet, baserat på dess fria och öppna klimatdata. Mauro Facchini, chef för jordobservation vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för försvarsindustri och rymdfrågor, kommenterar i ett pressmeddelande:
"IPCC:s senaste sammanfattande rapport varnar för att tiden håller på att ta slut och att den globala uppvärmningen har lett till mer frekventa och intensiva extrema väderhändelser, vilket är fallet för Europa. Endast korrekt information och data om det aktuella klimatläget kan hjälpa oss att uppnå de mål vi har fastställt, och rapporten om det europeiska läget för klimatet är ett viktigt verktyg för att stödja Europeiska unionen med dess klimatanpassningsagenda och åtagande att uppnå klimatneutralitet senast 2050.”