Inflödet pågick mellan den 15-27 december och har uppmätts av SMHI och det tyska institutet IOW vid mätstationer i Öresund och Stora och Lilla Bält (sunden mellan Tyskland, Danmark och Sverige). De initiala mätningarna har nu kompletterats med nya observationsdata från SMHI vid den senaste miljöövervakningsexpeditionen på forskningsfartyget Svea. Resultaten visar att det salt- och syrerika vattnet har påbörjat sin väg in i Östersjön och har nu kommit till Bornholmsbassängen. Detta kan på kort sikt förbättra syreförhållandena för de områden i södra Östersjön som lider brist på syre, eller idag saknar syre helt.
Inflödet beror på att ostliga vindar först förde ut vatten från Östersjön med påföljande kraftiga västliga vindar, som ger högt vattenstånd så att ett inflöde kan ske. Tyvärr var detta inflödet inte riktigt så stort det stora inflödet vi hade 2014, vilket vi hade hoppats på. Men vi tror ändå att detta inflödet kan göra stor skillnad för Hanöbukten och Bornholmsbassängen, berättar Lena Viktorsson, laboratoriechef vid SMHIs oceanografiska enhet.
Höga nivåer av salt och syre
SMHI har beräknat att cirka 40-45 km³ vatten har strömmat genom Öresund mellan den 15:e och 27:e december. Totalt bedöms att över 120 km³ flödade in genom Öresund och Stora Bält.
Det senaste stora saltvatteninbrottet 2014 var mer än dubbelt så stort, men inflödet under slutet av december var ändå viktigt eftersom det innehöll höga halter av syre och salt samt höll en låg temperatur.
Vatten som är kallt och har en hög salthalt får en hög densitet så att det kan tränga undan det gamla vattnet som återfinns längre in i Östersjöns djupare bassänger, säger Lena Viktorsson.
De mätningar som SMHI genomfört i mitten av januari 2024 visar att inflödet nått de djupa delarna av södra Östersjön, och kan därmed ge en lokal positiv effekt i havet omkring Bornholm och Hanöbukten. Hur länge och hur långt in i Östersjön detta inflöde kommer att påverka förhållandena i djupvattnet ska följas upp med ytterligare mätningar. SMHI planerar att fortsätta övervaka situationen under året och kommer besöka området igen redan i februari.
Nytt hopp för Östersjön?
Trots detta inflöde och dess positiva inverkan visar tidigare erfarenheter av omfattande inflöden att syret snabbt förbrukas. Skiktningen i vattnet, där saltvattnet ligger i botten, gör det svårt för syre att transporteras ner från ytan. Dessutom bidrar algblomningar och organiskt material till ytterligare förbrukning av syre.
Inflöden till Östersjön kan ge tillfällig förbättring av syreförhållanden i djupvattnet, men de löser inte de problem som finns in Östersjön med övergödning och syrebrist som följd. För att långsiktigt förbättra syresituationen i Östersjön måste tillförseln av näring minskas, avslutar Lena Viktorsson.