Vårens snösmältning i kombination med kraftig nederbörd ledde till extrema flöden och översvämningar i delar av Norrbottens län. Kring den 10 maj satte värmen igång snösmältningen och vattenflödena ökade. Ett kraftigt regn i området den 17 maj förvärrade situationen.
Flödena blev extremt höga på en nivå som i genomsnitt uppstår vart 50e år eller mer sällan med extremt höga strömhastigheter i älven.
– Det blev en mycket snabb snösmältning i år precis som den tidigare högsta vårfloden 1968. I år skedde det tidigare, i mitten av maj jämfört med kring den 10 juni 1968, berättar Anna Eklund, hydrolog på SMHI.
Vattenflödet nådde rekordnivåer
Den 20 maj kulminerade vårfloden i Muonioälven och Torneälven efter sammanflödet. Älvarna som utgör gränsen till Finland har förutom SMHIs hydrologiska stationer Kallio och Pajala även Finlands miljöcentral, SYKEs, stationer Pello och Kukkolankoski.
Vid mätstationen Kallio i Muonioälven kulminerade flödet på 1920 kubikmeter per sekund och det högsta vattenflödet som observerats här sedan starten 1911. Det är högre än vårfloden 1968 då flödet var 1718 kubikmeter per sekund. Muonioälven är det största biflödet till Torneälven.
Mätstationen Pello ligger efter sammanflödet och även här har det tidigare flödesrekordet överträffats. Den 20 maj flödade här mäktiga 3630 kubikmeter per sekund jämfört med vårfloden 1968 då det var 3450 kubikmeter per sekund.
Längre ner i Torneälven, uppströms Haparanda ligger Kukkolankoski. Flödestoppen inträffade här några dagar senare, den 22 maj, på 3620 kubikmeter per sekund. Det var ungefär lika stort flöde som 1968 års nationella rekordflöde på 3670 kubikmeter per sekund.
| Station | Flöde 2023 | Flöde 1968 | Startår |
|---|---|---|---|
| Pajala | 1380 | 1880 | 1940 |
| Kallio | 1920 | 1720 | 1911 |
| Pello | 3630 | 3450 | 1959 |
| Kukkolankoski | 3620 | 3670 | 1911 |
Konsekvenser av översvämningarna
Översvämningarna ledde till stora konsekvenser för samhället där bland annat viktiga vägar stängdes av och att flera boende i området har fått in vatten i sina hus.
Delar av vägarna 98, 99 samt väg 855 och 856 stängdes av. Den begränsade framkomligheten ledde även till längre insatstid för bland annat blåljusverksamhet och hemtjänst.
VA-anläggningar i mindre samhällen längs Torneälven i Övertorneå och Haparandas kommun påverkades och det var lokalt stor påverkan på privata fastigheter i berörda områden.
Förutom Torneälven och dess biflöde Muonioälven har Länsstyrelsen i Norrbottens län även rapporterat om översvämningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som orsakat lokal problem längs Piteälven, Kalixälven och Könkemäälven.