Vad betyder +2 C global temperaturökning för Sveriges klimat?

Tvågradersmålet, som syftar till att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till under 2 °C jämfört med förindustriell nivå, handlar om global medeltemperatur och säger inte direkt någonting om vad som händer med klimatet i Europa eller Sverige. Just detta har studerats inom EU-projektet IMPACT2C (2011-2015). Resultaten från projektet visar att temperaturförändringen i nordligaste Sverige under vintern kan komma att överskrida 3 °C när globala medeltemperaturen ökat med 2 °C. Jämför man istället med slutet av 1900-talet handlar det om ytterligare ca 2,5 °C (1971-2000 är redan ca en halv grad varmare än förindustriella förhållanden) medan de södra delarna av landet får en ökning av mellan 1,5 och 2 °C.

Under sommaren visar scenarierna en mindre temperaturökning och det är bara i de nordligaste delarna av landet som den är större än 1,5 °C.

Om man istället betraktar extremvärden är förändringarna större. Här definieras extremer i termer av återkomsttider och denna analys baseras på 20-års återkomsttid (alltså en dag med förhållanden som är så ovanliga att de statistiskt sett inträffar en gång på 20 år). 

Vintrarnas allra kallaste dagar kommer att bli något mildare då temperaturen ökar. Förändringen blir generellt över 3 °C i hela landet och så mycket som över 5 °C i delar av Norrland. Under sommaren är ökningen av motsvarande förändringar för de allra varmaste dagarna uppemot 3 °C i sydligaste delarna av landet men mer måttliga i norr.

Motsvarande förändringar i nederbördsklimatet handlar om att vinterns totala nederbörd ökar med 10-20 procent under vintern och att nederbörden under de nederbördsrikaste dagarna ökar med uppemot 10 procent. Under sommaren ger scenarierna inga förändringar i säsongsnederbörd för södra Sverige men i norr pekar de på uppemot 10-15 procent ökning. Samtidigt ökar extremnederbörden i hela landet med uppemot 10-20 procent.

Klimateffekter på samhället och naturmiljön

Dagens samhälle är anpassat och uppbyggt efter ett visst klimat, men med de klimatförändringar vi ser redan idag, och de som är att förvänta, ändras förutsättningarna för hela vårt samhälle.

Den förändring i nederbörden som klimatscenarierna visar på handlar både om förändrade mönster och mängder. Detta kommer att leda till ökade översvämningsrisker kring sjöar och längs med vattendrag, samt i delar av landet även ökad risk för ras, skred och erosion (som vid kusterna även påverkas av en höjd havsnivå) vilket kan påverka bebyggelse, infrastruktur och kommunikationer. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse är i många fall särskilt sårbar för klimatförändringar då den ofta är gammal och lokaliserad till känsliga områden, exempelvis utmed landets kuster.

Tillgång och kvalitet på dricksvatten kommer att påverkas av förändrade nederbördsmönster, skyfall, ökad spridning av föroreningar samt ökade mikrobiologiska risker.

Klimatförändringarna förväntas leda till förändringar för den biologiska mångfalden och ekosystemen och påverkar förmågan att nå flera av Sveriges miljömål. När klimatet blir varmare flyttar klimatzoner och vegetationszoner norrut. Påverkan sker på växter och djurs reproduktion, fördelning och storlek hos populationer samt förekomst av skadeorganismer. Ovanliga arter kan försvinna medan nya arter kan etablera sig.

De förändrade förutsättningar som detta innebär för näringar som är beroende av landytor blir mycket omfattande. En förlängd växtsäsong ger ökade skördar och möjlighet till att förnya grödor för jordbruket, samtidigt som lantbrukaren kan låta sina djur gå ute under större del av året och ha bättre möjligheter till att vara självförsörjande med foder. Också skogsnäringen kan se en ökad tillväxt som en direkt följd av detta. Men det finns så klart också nya utmaningar i form av nya skadegörare, samt förbättrade förutsättningar för redan befintliga och nya sjukdomar som nu kan få fäste i landets djurbestånd. De förändrade nederbördsmönstren medför nya behov av dränering och bevattning av framförallt jordbruksmark, men de blötare markförhållandena i kombination med minskad tjälbildning vintertid ökar risken för stormfällningar samt förändrar också förutsättningarna för hur man skall bedriva skogsbruk.

Förändrade förutsättningar är också att vänta för fiskbestånden, bland annat genom ökad temperatur, minskad salthalt och andra klimatfaktorer som påverkar artsammansättning, födoval och tillväxthastighet av fisk.

Fjällområdena är särskilt känsliga för klimatförändringarna, och kalfjällsområdena i Sverige förväntas minska kraftigt när trädgränsen höjs. Rennäringen i Sverige kommer att allvarligt påverkas av dessa förändringar då snö- och isförhållandena vintertid blir besvärligare för renarna.

Människors hälsa kan påverkas direkt av extrema väderhändelser som värmeböljor och översvämningar, men även mer subtila förändringar i miljön (luft, vatten och mark) orsakade av klimatförändringar kan påverka vårt hälsotillstånd.

Förstå resultaten från IMPACT2C

Resultaten från IMPACT2C skiljer sig i en del detaljer från de resultat som presenteras på SMHIs karttjänst. Detta beror dels på att underlaget är olika och dels på att metoden skiljer sig åt. 

Resultaten från IMPACT2C som redovisas här baseras på 15 olika klimatscenarier där sex olika globala klimatmodeller har skalats ner med hjälp av olika regionala klimatmodeller till 25 km upplösning över Europa. Fokus ligger på att studera klimatförändringen vid den tidsperiod när den globala medeltemperaturen ökat med 2C jämfört med förindustriell nivå.

Den tidsperioden infaller vid något olika år i olika klimatsimuleringar beroende dels på olika känslighet för ändrade växthusgaskoncentrationer i olika modeller och dels på intern naturlig variabilitet i klimatet. För att hitta rätt period har man i IMPACT2C definierat förindustriell tid som 1881-1910 och noterat att temperaturen i slutet av 1900-talet (1971-2000) stigit med 0,46C.

I klimatscenarierna har man sen analyserat den första trettioårsperiod när den globala medeltemperaturen ökat med ytterligare 1,54C. 

Scenarierna som finns presenterade på SMHIs karttjänst använder istället fixerade tidsperioder; 2011-2040, 2041-2070 och 2071-2100. De här scenarierna baseras på totalt nio olika globala klimatmodeller som alla skalats ner till 50 km upplösning för Europa med hjälp av SMHIs regionala klimatmodell RCA4.