Varning klass 1, SverigeAlgkartan visar områden där algblomning har kartlagts från satellit. En misstänkt algblomning som är otydlig eller svår att se på grund av att den befinner sig under ytan definieras som "Risk för ytansamling", medan en "Ytansamling" definierar de områden där algblomningen har koncentrerats på ytan. Moln visas med grå färg och områden där satellitdata saknas betecknas med svart.
Eftersom algblomningar inte kan detekteras genom moln presenteras också en sammanställning av de senaste 7 dagarna under fliken "Vecka". Bilden visar antalet dagar som algblomning observerats under de senaste 7 dagarna. Denna kan vara till stor nytta då en algblomning pågått en tid och området därefter blir täckt av moln. Chansen är då stor att algblomningen finns under molntäcket men att den inte kan detekteras från satellit.
SMHI analyserar algsituationen med hjälp av satellitbilder
Algkartorna på SMHIs webbplats baseras främsta på data från två satelliter - ENVISAT och EOS-AQUA som har två likvärdiga sensorer, MERIS och MODIS. Satelliternas passager över svenska havsområden varierar i tid och rum och därför kan det ibland uppstå att fullständig täckning av Östersjön saknas. Detta problem minimeras genom att man använder två satelliter.
Satelliterna passerar Östersjöregionen mitt på dagen. Bilderna blir tillgängliga senare på eftermiddagen och läggs då samman för att täcka nästan hela området. En rapport om algsituationen i Östersjöområdet tillsammans med de analyserade bilderna publiceras på SMHIs hemsida följande morgon. Om tillräckligt med satellitdata för att täcka Östersjöområdet kommer in tidigare under dagen publiceras dessa bilder under eftermiddagen.
SMHI har också möjlighet att använda ytterligare satellitdata från NOAA-AVHRR om satellitdata helt skulle saknas från de två förstnämnda satelliterna. NOAAs satelliter ger dock inte en helt tillfredställande bild av algsituationen på grund av att sensorerna ombord har en sämre upplösning.
Ny teknik förbättrar algövervakningen
2009 började man samköra satellitdata från två mer anpassade satelliter blir bilderna mer detaljerade över Sverige, speciellt nära kusterna.
– Den nya tekniken gör det dessutom lättare för oss att avgöra om algerna ligger på havsytan eller är nedblandade i vattenmassa, säger oceanografen Martin Hansson.
Genom att lägga ihop bilder från de två europeiska vädersatelliterna ENVISAT och EOS fås en heltäckande bild av alla hav runt Sverige. De nya satelliterna lämpar sig också bättre för detektion av algblomningar då de har en högre upplösning.
Vanliga frågor
Vilka alger syns från satellit?
Endast alger som ansamlats vid eller nära ytan syns från satellit. Ytansamlingar av cyanobakterier kan ses, i satellitbilderna, som gulgröna, slingrande, områden på havsytan. Det är den höga reflektansen av algblomningarna som gör att de är möjligt att detektera dem från satellit.
Kan satelliter se algblomningar genom moln eller i mörker?
Nej, åtminstone inte de satelliter som används av SMHI.
När börjar algblomningarna?
Starten för algblomningar styrs av vattentemperatur, väder och vind, därför är det svårt att uttala sig om när den börjar från år till år. Generellt brukar algblomningen börja i slutet av juni. Om det har varit stilla, lugnt och varmt väder så är chansen större att algblomningarna tar fart.
Är alger farliga, vågar jag bada?
Läs mer på Informationscentralen för Egentliga Östersjöns webbplats.
Mer information om algblomning i SMHIs Kunskapsbank
Läs mer om Algblomning i Östersjön och Västerhavet i SMHIs kunskapsbank.
Algblomningar i Östersjön
Algblomningar i Västerhavet
Algblomning
Har ni frågor eller önskar mer information, ring eller maila oss:
SMHI allmänhetens oceanograf
tel. 031- 751 89 05
oceanograf@smhi.se