Varning klass 1, SverigeMassa och densitet
Massa bildas inte ur intet. Antalet vattenmolekyler som fanns i den fluffiga nysnön är i praktiken samma som i den hopsjunkna snön. Sjunker snön bara ihop på ett tak är det alltså lika mycket fruset vatten (eller is+vatten) som innan och vikten är densamma.
Densiteten ändras
Däremot ändras densiteten (tätheten) när snön sjunker ihop. Det märker man om man fyller sin snöskyffel med samma volym hopsjunken snö. På skyffeln väger då den hopsjunkna snön mer eftersom snöns densitet ökat. Men den totala massan av snön på marken har inte ändrats.
Lite fysik
Rent formellt är tyngd inte samma sak som massa. Tyngd är en kraft som påverkar massan i proportion till tyngdaccelerationen, medan massa är mängden materia.
Tryck är kraft per ytenhet. Ett idealiserat exempel: Om vi har en plan markyta på 1 m² där snön ligger jämnt fördelad med snödjupet 100 cm och densiteten 100 kg per kubikmeter då blir snölasten 100 kg per m² och trycket 100*9,81= 981 N/m², där talet 9,81 är tyngdaccelerationen.
Om vi antar att ingen nederbörd faller, men att snön sjunker samman till 50 cm, det vill säga en halvering av snödjupet, då ökar den genomsnittliga densiteten till det dubbla. Men snölasten är fortfarande 100 kg per m² och trycket blir 0,5*200*9,81= 981 N/m². Alltså samma tryck som innan.
En mycket viktig sak är att det vid tö (utan mer nederbörd) kan ske en omfördelning av massan. Snön och smältvattnet kan då flytta på sig varvid trycket lokalt minskar på vissa ställen medan det ökar på andra framförallt om underlaget lutar. På samma sätt kan ras och glidning på lutande ytor orsaka en omfördelning.
Vinden kan också ge en skev snöfördelning liksom en belastning i sig.
Snö lägger sig ojämnt
De mätningar av snödjup som SMHI samlar in avser i allmänhet en plan och öppen plats där snön ska lägga sig någorlunda jämnt. Men snön bildar ibland med vindens hjälp drivor, vilket kan ge en stor variation i hur snödjupet fördelar sig inom en ort. Vinden gör även att snö på tak ofta får en skev fördelning.
Sublimering och deposition
Det är en vanlig föreställning att fukt i luften bidrar till att öka vikten på snön. Normalt förändras inte massan av den snö som fallit om den bara sjunker ihop och ingen ny snö (nederbörd) faller.
I vissa situationer och sett över lång tid sker ett utbyte av vattenmolekyler till och från snöytan till atmosfären. Nettotransporten mellan snö och atmosfär är sällan exakt noll. Det vanliga är faktiskt att snön sublimerar (avdunstar) men även motsatsen kan ske vilket kallas deposition, som helt enkelt innebär att det bildas rimfrost på snön.
Deposition innebär att det sker ett nettoflöde av vattenånga från atmosfären till snön, som därmed ökar sin massa något utan att det faller nederbörd. Någon nämnvärd ökning av massan är emellertid inte vanligt genom deposition.
Rimfrost
Ett sätt att få en uppfattning om depositionens storlek är att se hur mycket rimfrost som avsatts på snötäcket. I de flesta fall rör det sig om mycket små mängder mindre än någon mm nederbörd per dygn.
Mer nederbörd
Det som är betydelsefullt för exempelvis trycket på ett tak är naturligtvis om det faller mer nederbörd. Vid snöfall ökar vikten då snön lägger sig ovanpå den gamla snön. Vid regn eller duggregn fastnar ofta en stor del av denna nederbörd i snön, utan att rinna av, vilket bidrar till att öka massan och därmed trycket på ett tak. Hur mycket trycket då förändras kan vara komplext eftersom en del av regnvattnet kanske rinner av och att fördelningen kan bli ojämn genom rörelser i snön.