Snöns densitet, vatteninnehåll och tyngd

Vad händer med snön och tyngden av snön då det blir mildväder (tö) utan att det faller ny nederbörd? En vanlig uppfattning är att snön blir tyngre, men så är inte fallet. Den kan till och med bli lättare om snön smälter och rinner bort.

Snöns densitet

Tyngden av till exempel ett meterdjupt snötäcke på ett tak är beroende av snöns vatteninnehåll och därmed densitet.

Nyfallen snö har en densitet av 30-100 kg/kubikmeter. Det innebär att ett decimeterdjupt täcke av nyfallen snö motsvarar 3-10 mm nederbörd i smält form.

Vill man räkna om vatteninnehållet till snölast på marken eller tak gäller att 1 mm vatten (smält snö) på 1 kvadratmeter yta motsvarar 1 liter eller 1 kg vatten. Det innebär t.ex. att 1 dm vindpackad snö med densitet
200 kg/kubikmeter motsvarar 20 mm vatten eller 20 kg på en yta av
1 kvadratmeter.

 
Densitet hos snö
Snötyp       kg/m³
Mycket fluffig snö       < 30
Nyfallen torr nysnö       30-100
Våt nysnö       100-200
Vindpackad nysnö       200
Packad senvintersnö       200-300
Vårsnö under avsmältningens slutskede       400

Att mäta snöns vatteninnehåll

Det vanligaste sättet att mäta snöns vatteninnehåll är att ta ett snöprov med ett snörör och väga snön. Från säsongen 2013/14 utför SMHI sådana mätningar vid ett tjugotal stationer i landet.

Andra metoder att mäta snötäckets vatteninnehåll, som används eller har använts i Sverige, är med satellit, med helikopterburen radar eller genom att från flygplan registrera hur jordens naturliga gammastrålning dämpas av snön.

Snöns tyngdpunkt kan variera och förskjutas

Drivbildning på grund av kraftig vind kan ge en stor variation av snödjupet mellan närliggande platser. Vinden medför även att snö på tak ofta får en skev fördelning.

Vid tö kan det ske en omfördelning av massan, även om det inte faller mer nederbörd. Snön och smältvattnet kan då flytta på sig varvid trycket lokalt minskar på vissa ställen medan det ökar på andra framförallt om underlaget lutar. På samma sätt kan ras och glidning på lutande ytor orsaka en omfördelning.

Växelverkan mellan snötäcket och vattenångan i luften

Det är en vanlig föreställning att fukt i luften bidrar till att öka vikten på snön. Men normalt förändras inte massan av den snö som fallit om den bara sjunker ihop och ingen ny nederbörd faller.

I vissa situationer och sett över lång tid sker ett utbyte av vattenmolekyler till och från snöytan till atmosfären. Nettotransporten mellan snö och atmosfär är sällan exakt noll. Det vanliga är faktiskt att snön sublimerar (avdunstar) men även motsatsen kan ske, vilket helt enkelt innebär att det bildas rimfrost på snön.

Rimfrosten innebär ett nettoflöde av vattenånga från atmosfären till snön, som därmed ökar sin massa något utan att det faller nederbörd. Någon nämnvärd ökning av massan är emellertid inte vanligt genom rimfrost.

Vad händer då det faller mer nederbörd?

Det som är betydelsefullt för exempelvis trycket på ett tak är naturligtvis om det faller mer nederbörd. Vid snöfall ökar vikten då snön lägger sig ovanpå den gamla snön.

Vid regn eller duggregn fastnar ofta en stor del av denna nederbörd i snön, utan att rinna av, vilket bidrar till att öka massan och därmed trycket på ett tak. Hur mycket trycket då förändras kan vara komplext eftersom en del av regnvattnet kanske rinner av och att fördelningen kan bli ojämn genom rörelser i snön.