Varning klass 2, SverigePå SMHI finns ingen tradition att ge speciella personnamn till stormar och andra oväder. I stället har stormar ofta kommit att benämnas efter det datum eller den veckodag de inträffat, eller det område som drabbats hårdast.
"Ölandsstormen 1985", "allhelgonaorkanen 1969", "julstormen 1902" och "yrväderstisdagen 1850" är några exempel på detta.
Sedan mitten av 1990-talet har den norska vädertjänsten namngett oväder som föranleder ”varsel om ekstremvaer”. Eftersom de flesta oväder kommer västerifrån och alltså berör Norge innan de når fram till Sverige, så får det norska namnet lätt spridning även i Sverige. Detta skedde till exempel med stormen Gudrun år 2005 och Per år 2007.
Om ett oväder inte skulle ha något förutbestämt namn kan ett alternativ vara att helt enkelt döpa det efter dagens namn i almanackan.
När det gäller tropiska cykloner finns sedan lång tid tillbaka ett internationellt namngivningssystem.
Vem namnger stormar?
Någon fast rutin för namngivning av svenska stormar finns inte, till skillnad från namngivningen av tropiska stormar.