Varning klass 1, SverigeEn väderprognos bygger på en vetenskapligt baserad uträkning om hur vädret kommer att vara i framtiden. För att en prognos ska anses vara 100-procentig rätt, så ska det samlade värdet för vindhastighet, vindriktning, temperatur, molnighet och nederbörd stämma inom ett visst intervall från det uppmätta för ett antal utpekade platser i Sverige. SMHIs dygnsprognoser har i genomsnitt en träffsäkerhet över 83 procent.
Flera faktorer kan spela in då en prognos skiljer sig från det verkliga utfallet och SMHI arbetar kontinuerligt med att förbättra prognoserna.
Antalet observationer påverkar
Observationspunkter, där väderdata samlas in, är grunden för bra väderprognoser. Det är omöjligt att ha observationspunkter överallt på jorden och dessutom i olika höjd i atmosfären. I allt större utsträckning används numera radar- och satellitinformation för att komplettera datorberäkningar och meteorologers erfarenhet. Tillsammans utvecklas allt finare prognoser.
Som exempel kan nämnas att bristen på observationer över Stilla havet tidigare har varit ett problem, men idag ger satellitinformation och avancerade metoder att tolka denna information allt finare noggrannhet.
Svårtolkade observationer
Även om observationen i sig är riktig så kan den vara svår att tolka, i synnerhet i observationsglesa områden.
Det finns datorer som är programmerade till att kartlägga atmosfären och som innefattar ett komplext kvalitetskontrollsystem som upptäcker, och i vissa fall även korrigerar, felaktiga observationer.
Med hjälp av prognosberäkningar blir färska väderobservationer fortlöpande tillgängliga i nya prognoser, vilket är en grund för tillförlitliga prognoser.
SMHIs meteorologer, såväl de som arbetar i operativ prognostjänst som forskare, har lång yrkeserfarenhet. Detta är något som är mycket viktigt, speciellt vid besvärliga vädersituationer. Meteorologerna granskar de datorgenererade prognoserna för att bedöma rimligheten.
Datorprognoser är ej lokala/småskaliga
SMHI:s datorprognoser beräknas på områden som är 11x11 km eller större. Trots att prognosområdet blir mindre och mindre, är det i vissa hänseenden fortfarande stora ytor. Det innebär exempelvis att
- små väderhändelser inte inkluderas
- prognosen inte kan vara alltför lokal
- små öar kan saknas om deras yta är för liten.
För att kompensera för detta finns olika statistiska korrektionsmetoder. Genom statistik använder dataprogrammet erfarenheter från tidigare "misstag" och förmår ganska bra korrigera prognoserna.
Datorkapacitet
Själva matematiken i prognosmodellerna begränsas för att beräkningarna inte skall ta för lång tid. Men i takt med att datorkapaciteten har ökat har denna aspekt gradvis fått mindre betydelse. 2011 uppgraderades SMHIs superdator och ger nu fyra gånger bättre prestanda än föregående superdator.
Prognoser för allmänheten
De prognoser som är tillgängliga för allmänheten är utformade på ett sätt som skall täcka generella behov. SMHI utformar även speciellt avpassade tjänster till olika samhällssektorer som påverkas av vädret. För att ge bästa beslutsunderlag kan i dessa fall också osäkerheten i prognosen tas med. En prognos på +2° blir extra användbar om den ges tillägget "lokalt möjligen frost" eller "20 % risk för frost". Osäkerheter tas inte upp i de generella prognoserna för allmänheten.