Svenska temperaturrekord

Temperaturen är en av de allra viktigaste klimatologiska parametrarna och temperaturrekord har alltid tilldragit sig stort intresse.

Att bestämma temperaturrekord är inte alltid så enkelt som det låter. Den uppmätta temperaturen kan i vissa vädersituationer avvika kraftigt från den verkliga beroende på hur termometern placerats. Speciellt när det gäller värmerekord så måste man vara uppmärksam på att termometern inte utsatts för direkt eller reflekterad solstrålning. Många äldre värmerekord har efterhand underkänts av den anledningen.

Värmerekord

De allra högsta temperaturerna har i allmänhet rapporterats från stationer i sydöstra Sverige.

De högsta temperaturerna under vintern uppträder oftast vid kraftig inströmning av varm luft från Atlanten, det vill säga i samband med västlig eller sydvästlig vind. I dessa situationer bidrar en viss föhneffekt till att ytterligare höja temperaturen i lä av fjällkedjan och Sydsvenska höglandet.

Sommarmånadernas rekord härrör däremot från situationer då varm luft från söder eller sydost når vårt land i samband med omfattande högtryck över östra Europa.

De allra högsta temperaturerna som uppmätts i Sverige är 38°C, dels i Målilla i juni 1947, dels i Ultuna i juli 1933. Målilla ligger i östra Småland där man ofta kan skryta med att vara varmast i landet.

Värmerekord för varje månad i de olika landsdelarna

Klicka på månadsnamnet om du vill ha ytterligare information om rekorden (mätbetingelser, näst högsta värden, strukna värden m.m.)

Januari
12,4° Allgunnen den 5 januari 1973 (Götaland)
12,1° Oxelösund den 9 och 10 januari 2007 (Svealand)
12,2° Bredbyn den 11 januari 1971 (Norrland)

Februari
16,5° Västervik och Ölvingstorp den 18 februari 1961 (Götaland)
15,7° Säffle den 28 februari 2012 (Svealand)
14,3° Söderhamn den 23 februari 1990 (Norrland)

Mars
22,2° Oskarshamn och Sandbäckshult den 30 mars 1968 (Götaland)
21,3° Säffle den 27 mars 2012 (Svealand)
18,3° Gävle den 27 mars 2007 (Norrland)

April
29,0° Genevad den 27 april 1993 (Götaland)
27,8° Risinge den 27 april 1993 (Svealand)
27,1° Gävle den 27 april 1993 (Norrland)

Maj
32,5° Kalmar den 28 maj 1892 och Kristianstad den 27 maj 1892 (Götaland)
31,3° Nora den 29 maj 1911 (Svealand)
30,6° Överkalix-Svartbyn den 31 maj 1971 (Norrland)

Juni
38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)

Juli
36,0° Borås den 20 juli 1901 (Götaland)
38,0° Ultuna den 9 juli 1933 (Svealand)
36,9° Harads den 17 juli 1945 (Norrland)

Augusti
36,8° Holma den 9 augusti 1975 (Götaland)
36,0° Örebro den 7 augusti 1975 och Sala den 6 augusti 1975 (Svealand)
34,6° Fränsta-Emnäs den 16 augusti 1947 (Norrland)

September
29,1° Stehag den 1 september 1975 (Götaland)
28,9° Kårsta den 7 sep. 1968 och Trängslet den 3 sep. 1958 (Svealand)
28,0° Gävle den 2 sep. 1983 och Hede den 3 sep. 1958 (Norrland)

Oktober
24,5° Oskarshamn den 9 oktober 1995 (Götaland)
22,8° Eklången den 9 oktober 1995 (Svealand)
22,6° Gävle den 4 oktober 1973 (Norrland)

November
18,4° Ugerup den 2 november 1968 (Götaland)
16,0° Bie den 6 november 1899 (Svealand)
17,6° Hudiksvall den 2 november 2015 (Norrland)

December
13,7° Fårösund-Ar den 20 dec 2015 och Simrishamn den 24 dec 1977 (Göt.)
13,3° Adelsö den 20 dec. 2015 och Oxelösund den 6 dec. 2015 (Svealand)
12,6° Gävle den 20 december 2015 (Norrland)

Köldrekord

När det gäller de allra lägsta uppmätta tempäraturerna i Sverige är det slående hur rekorden är hopade till norra Norrland under hösten, vintern och våren samt till Härjedalen under högsommaren.

Att övre Norrland inte ståtar med rekord mitt i sommaren beror på att nätterna där är så korta, att temperaturen inte hinner sjunka till verkligt extrema värden innan solen åter börjat värma.

Köldrekorden har noterats i samband med att kall luft strömmar in över landet från norr eller nordost, varefter vinden mojnat och avkylningen fortsatt genom utstrålning.

Den allra lägsta temperatur som uppmätts vid en officiell svensk väderstation är -52,6° i Vuoggatjålme. Köldrekordet diskuteras närmare i artikeln Det svenska köldrekordet.

Köldrekord för varje månad i de olika landsdelarna

Klicka på månadsnamnet om du vill ha ytterligare information om rekorden (mätbetingelser, näst högsta värden, strukna värden m.m.)

Januari
-38,5° Lommaryd den 13 och 14 januari 1918 (Götaland)
-46,0° Grundforsen den 1 jan. 1979 och Särna den 3 jan. 1941 (Svealand)
-49,0° Karesuando 27 jan. 1999 och Vuoggatjålme 1 jan. 1951 (Norrland)

Februari
-38,3° Bredviken den 9 februari 1966 (Götaland)
-44,0° Storbo den 4 februari 2001 (Svealand)
-52,6° Vuoggatjålme den 2 februari 1966 (Norrland)

Mars
-37,0° Viredaholm den 16 mars 1888 (Götaland)
-40,0° Flötningen den 4 mars 1971 (Svealand)
-45,8° Vuoggatjålme den 4 mars 1971 (Norrland)

April
-25,5° Flahult den 4 april 1942 (Götaland)
-31,0° Grundforsen och Noppikoski den 3 april 1942 (Svealand)
-36,5° Karesuando den 6 april 1916 (Norrland)

Maj
-12,0° Lommaryd den 1 maj 1917 (Götaland)
-18,4° Flötningen den 3 maj 1981 (Svealand)
-24,1° Fjällnäs den 3 maj 1981 (Norrland)

Juni
-7,5° Eckersholm den 1 juni 1907 (Götaland)
-8,0° Storsätern den 26 juni 1923 (Svealand)
-9,8° Vassijaure den 2 juni 1907 (Norrland)

Juli
-3,5° Eckersholm den 7-8 juli 1917 och Önnarp den 3 juli 1902 (Götaland)
-4,0° Särna den 16 juli 1921 och Storsätern den 7 juli 1921 (Svealand)
-5,0° Funäsdalen den 14 juli 1893 och den 22 juli 1888 (Norrland)

Augusti
-5,5° Axelfors den 26 augusti 1899 (Götaland)
-6,5° Störsätern den 26 augusti 1919 (Svealand)
-8,5° Nikkaluokta den 31 augusti 1959 (Norrland)

September
-10,0° Axelfors den 22 sep. 1902 och Önnarp den 21 sep. 1902 (Götaland)
-13,0° Storsätern den 29 september 1928 (Svealand)
-15,2° Brännberg den 29 september 1939 (Norrland)

Oktober
-20,0° Flahult den 20 oktober 1925, Axelfors den 23 oktober 1885 och Skeppsholmen den 23 oktober 1880 (Götaland)
-28,6° Flötningen den 31 oktober 1980 (Svealand)
-31,5° Myrheden den 28 oktober 1968 (Norrland)

November
-27,0° Vårgårda den 16 november 1901 (Götaland)
-36,0° Särna den 27 november 1890 (Svealand)
-43,0° Vittangi den 24, 25 och 26 november 1890 (Norrland)

December
-35,0° Klagstorp den 23 december 1915 (Götaland)
-45,0° Särna den 27 december 1887 (Svealand)
-48,9° Hemavan den 30 december 1978 (Norrland)

Vad krävs för att ett rekord ska godkännas?

För att ange korrekt temperatur räcker det inte att termometern skyddas mot direkt solstrålning - det måste även vara god luftväxling omkring den. Långt in på 1940-talet skedde många mätningar i olika typer av huvar med väsentligt sämre skydd mot direkt och reflekterad solstrålning än i våra dagars termometerskydd.

Många extremt höga maximitemperaturer som rapporterats genom åren, visar sig vid en mer ingående granskning härröra från mätningar i huvar som dessutom i vissa fall varit trasiga, försedda med endast ett tunt plåttak eller varit målade i andra färger än den föreskrivna rent vita. För månaderna februari till och med oktober har inga rekord godkänts från stationer som har bedömts ha haft alltför dåligt strålningsskydd.

Vid mer avancerade stationer var termometrarna i äldre tider ofta placerade utanför ett fönster i någon forma av termometerbur. Även om även denna sorts termometeruppställning avviker åtskilligt från förhållandena i dag, så har värmerekord från den typen av stationer i allmänhet kunnat godkännas.

Korrektion av minimitemperaturen

År 1927 började man införa en rutin där observatörerna vid avläsning av minimitemperaturen även noterade den aktuella temperaturen på minimitermometern. Genom att jämföra denna temperatur med den samtidigt avlästa temperaturen på den förmodat mer exakta stationstermometern, så kunde eventuella felvisningar hos minimitermometern korrigeras.

Metoden har dock sina begränsningar och den har använts med varierande konsekvens genom åren. Från mitten av 1980-talet har inga rutinmässiga korrektioner utförts med den här metoden. Men under framför allt 1960-, 1970- och första hälften av 1980-talet är många minimitemperaturer korrigerade på detta sätt. Korrektionen kan ha gjorts i efterhand i samband med lagring i SMHIs databas, varför det kan finnas avvikelser från det ursprungligen publicerade värdet.

Vissa stationer är både varma och kalla

Hur kommer det sig att stationer som exempelvis Målilla och Nikkaluokta ibland kan vara kallast i landet och andra gånger varmast?

Jo, stationerna ligger i dalgångar, och sådana är varmare än höjderna runtom under sommardagar när temperaturen avtar med höjden cirka 0,7 grader per 100 meter. Värmen kan bli ytterligare accentuerad av så kallad föhneffekt (förutsätter att nederbörd faller på västsidan av fjällkedjan respektive Sydsvenska höglandet).

Under klara och vindstilla nätter får man i stället ofta den kallaste luften närmast marken och då kall luft är tyngre än varm "rinner" extra mycket kall luft ner i sänkor.

Nikkaluokta har vid ett tillfälle noterat både den högsta och lägsta temperaturen i Sverige under en månad. Det skedde i december 2007.

Har det hänt att Sverige varit varmast i Europa?

Det tillhör inte vanligheterna att en svensk väderstation rapporterar den högsta temperaturen i Europa, men det har inträffat några gånger.

Den 10 juni 2007 var Kolmården-Strömsfors i Östergötland varmast i Europa med 32,4° och på pingstdagen 2008 var Oskarshamn i Småland med sina 28° varmast bland samtliga drygt 2500 regelbundet rapporterande väderstationer i Europa.