Varning klass 1, SverigeFör att ange korrekt temperatur räcker det inte att termometern skyddas mot direkt solstrålning - det måste även vara god luftväxling omkring den. Långt in på 1940-talet skedde mätningarna i olika typer av huvar med väsentligt sämre skydd mot direkt och reflekterad solstrålning än i våra dagars termometerskydd.
Många extremt höga maximitemperaturer som rapporterats genom åren, visar sig vid en mer ingående granskning härröra från mätningar i huvar som dessutom i vissa fall varit trasiga, försedda med endast ett tunt plåttak eller varit målade i andra färger än den föreskrivna rent vita. Sådana noteringar är därför underkända.
Inte heller i modernare strålningsskydd är den uppmätta temperaturen alltid helt rättvisande. De avlästa värdena kan vara någon grad för höga under extrema förhållanden, det vill säga vid vindstilla och soligt väder sommartid.
Värmerekord
De flesta rekord för högsta temperaturer härrör från stationer i sydöstra Sverige.
De högsta temperaturerna under vintern uppträder vid kraftig inströmning av varm luft från Atlanten, dvs. i samband med västlig eller sydvästlig vind. I dessa situationer bidrar en viss föhneffekt till att ytterligare höja temperaturen i lä av fjällkedjan och Sydsvenska höglandet.
Sommarmånadernas rekord härrör däremot från situationer då varm luft från söder eller sydost når vårt land i samband med omfattande högtryck över östra Europa.
De allra högsta temperaturerna som uppmätts i Sverige är 38°C, dels i Målilla i juni 1947, dels i Ultuna i juli 1933. Målilla ligger i östra Småland där man ofta kan skryta med att vara varmast i landet.
Observationerna i Målilla började i december 1946. Ännu i juni 1947 hade man inte fått någon maximitermometer, men eftersom observatören noterade att det var mycket nära rekord gjordes extra avläsningar av temperaturen. Rekordtemperaturen noterades vid en extra avläsning klockan 14.
Rekordvärdet från Ultuna är angivet utan decimal i journalen, men eftersom observatören konsekvent tycks ha angett maximitemperaturen på en halv grad när, bör det exakta värdet ha legat i intervallet 37,8-38,2°. Den närbelägna stationen i Uppsala hade samma dag en högsta temperatur på 37,4°.
Sveriges högsta månadmedeltemperatur, 21,9°C, uppmättes i juli 1901 i Karlstad i Värmland.
| Månad | Temperatur | Plats | Datum. |
|---|---|---|---|
| Januari | 12,4° | Allgunnen | 1973-01-05 |
| Februari | 16,5° | Västervik Ölvingstorp | 1961-02-18 1961-02-18 |
| Mars | 22,2° | Oskarshamn Sandbäckshult | 1968-03-30 1968-03-30 |
| April | 29,0° | Genevad | 1993-04-27 |
| Maj | 32,5°* | Kristianstad Kalmar | 1892-05-27 1892-05-28 |
| Juni | 38,0° | Målilla | 1947-06-29 |
| Juli | 38,0°* | Ultuna | 1933-07-09 |
| Augusti | 36,8° | Holma | 1975-08-09 |
| September | 29,1° | Stehag | 1975-09-01 |
| Oktober | 24,5° | Oskarshamn | 1995-10-09 |
| November | 18,4° | Ugerup | 1968-11-02 |
| December | 13,7° | Simrishamn | 1977-12-24 |
* Avläst på en halv grad när.
Köldrekord
När det gäller minimitemperaturerna är det slående hur rekorden är hopade till norra Norrland under hösten, vintern och våren samt till Härjedalen under högsommaren.
Att övre Norrland inte ståtar med rekord mitt i sommaren beror på att nätterna där är så korta, att temperaturen inte hinner sjunka till verkligt extrema värden innan solen åter börjat värma.
Köldrekorden har noterats i samband med att kall luft strömmar in över landet från norr eller nordost, varefter vinden mojnat och avkylningen fortsatt genom utstrålning.
Det absoluta köldrekordet för Sverige diskuteras i artikeln Svenska köldrekord.
En kommentar kan vara på sin plats när det gäller septemberrekordet. Det avlästes av observatören till -16°, men eftersom minimitermometern konstaterades visa 0,6 grader för kallt vid inspektionstillfället närmast före rekordnoteringen och 1 grad för kallt vid inspektionen därefter, har den verkliga temperaturen uppskattats till ca -15,2°.
Sveriges lägsta månadmedeltemperatur, -27,2°C, noterades i februari 1985 i Vittangi i Lappland.
| Månad | Temperatur | Plats | Datum |
|---|---|---|---|
| Januari | -49,0° | Karesuando | 1999-01-27 |
| -49,0° | Vuoggatjålme | 1951-01-01 | |
| Februari | -52,6° | Vuoggatjålme | 1966-02-02 |
| Mars | -45,8° | Vuoggatjålme | 1971-03-04 |
| April | -36,5°* | Karesuando | 1916-04-06 |
| Maj | -24,1° | Fjällnäs | 1981-05-03 |
| Juni | -12,9°** | Vassitjåkko | 1907-06-02 |
| -9,8° | Vassijaure*** | 1907-06-02 | |
| Juli | -5,0°* | Funäsdalen | 1893-07-14 |
| -5,0°* | Funäsdalen | 1888-07-22 | |
| Augusti | -8,5° | Nikkaluokta | 1959-08-31 |
| September | -15,2° | Brännberg | 1939-09-29 |
| Oktober | -31,5° | Myrheden | 1968-10-28 |
| November | -43,0°* | Vittangi | 1890-11-24--26 |
| December | -48,9°**** | Hemavan | 1978-12-30 |
* Avläst på en halv grad när.
** Rekord för högfjällsstationer. Stationen var belägen 1370 meter över havet.
*** Nuvarande Katterjåkk.
**** -53° uppmättes i Malgovik (Vilhelmina), Lappland 13/12 1941 på en privat termometer som i efterhand kontrollerades vid SMHI.
Geografiska variationer
Det bör påpekas att värmerekordens geografiska variationer är betydligt mindre än köldrekordens. Inom bebodda delar av landet skiljer sig de absoluta maximivärdena med bara ca 5 grader, medan skillnaderna är ca 25 grader mellan köldrekorden längs väst- och sydkusten å ena sidan och i delar av Lappland å den andra.
De lokala skillnaderna är också betydligt större när det gäller minimitemperaturen än när det gäller maximitemperaturen. Det kan i extrema fall vintertid skilja 10, kanske 20 grader mellan kalla svackor i terrängen och närbelägna varmare höjder vid tillfällen med kallt väder.
Vissa stationer är både varma och kalla
Hur kommer det sig att stationer som exempelvis Målilla och Nikkaluokta ibland kan vara kallast i landet och andra gånger varmast?
Jo, stationerna ligger i dalgångar, och sådana är varmare än höjderna runtom under sommardagar när temperaturen avtar med höjden cirka 0,7 grader per 100 meter. Värmen kan bli ytterligare accentuerad av så kallad föhneffekt (förutsätter att nederbörd faller på västsidan av fjällkedjan respektive Sydsvenska höglandet).
Under klara och vindstilla nätter får man i stället ofta den kallaste luften närmast marken och då kall luft är tyngre än varm "rinner" extra mycket kall luft ner i sänkor.
Sverige varmast i Europa
Det tillhör inte vanligheterna att en svensk väderstation rapporterar den högsta temperaturen i Europa, men det kan inträffa någon gång varje år.
Den 10 juni 2007 var Kolmården-Strömsfors i Östergötland varmast i Europa med 32,4° och på pingstdagen 2008 var Oskarshamn i Småland med sina 28° varmast bland samtliga drygt 2500 regelbundet rapporterande väderstationer i Europa.