Sommarsolstånd och vintersolstånd

Solstånden inträffar två gånger om året då jordaxeln lutar som mest in mot eller bort från solen. På norra halvklotet är sommarsolståndet den tidpunkt då jordaxelns lutning gör att solen står som högst på himlen och därmed är uppe längst. Vid vintersolståndet råder det motsatta förhållandet.

Sommarsolståndet markerar årets längsta dag och kortaste natt, och vintersolståndet det omvända. I praktiken förändras dock nattens liksom dagens längd ytterst lite under några veckor kring solstånden.
 

Jordens bana runt solen under ett år. Videon har inget ljud.

På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet så går det inte att ange några entydiga datum för sommar- och vintersolstånden.

I Sverige har sommarsolståndet under en lång följd av år alltid infallit den 21 juni. I år 2020, som är skottår, inträffade dock sommarsolståndet strax före midnatt den 20 juni.

Sommarsolståndet infaller resten av det här århundradet alltid den 20 juni under skottår. Från och med år 2049 inträffar sommarsolståndet den 20 juni även under det andra året i skottårscykeln, och från år 2078 även det tredje året i skottårscykeln.

Men helt säkra är faktiskt inte dessa uppgifter! Det är avhängigt politiska beslut om hur det ska bli med normaltid/sommartid i fortsättningen. Om vi får ständig svensk normaltid är det i stället åren 2045 och 2074 som gäller.
 

Vintersolståndet

Vintersolståndet infaller den 21 december under skottår samt även det andra och det tredje året i skottårscykeln. Det fjärde året i skottårscykeln infaller vintersolståndet den 22 december.

Vid sommarsolståndet blir det aldrig riktigt beckmörkt någonstans i Sverige eftersom solen bara är en bit under horisonten i nordlig riktning. Under natten råder skymning, som övergår direkt i gryning. Från polcirkeln och norrut går solen inte alls ner, till exempel i Kiruna.

Vid vintersolståndet går solen överhuvud taget inte upp norr om polcirkeln, även om det blir något ljusare på dagen.

På södra halvklotet råder de omvända förhållandena, det vill säga sommarsolståndet inträffar där vid vårt vintersolstånd, och vice versa.

Det finns en årlig gång i dagens längd. På sommarhalvåret ökar dagslängden med latituden. På vintern minskar den med latituden och vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa över hela landet.

Olika beräkningsmetoder

Tidpunkterna för sommarsolstånd och vintersolstånd kan beräknas med stor noggrannhet långt fram i tiden. Men det finns några olika beräkningsmetoder med detaljskillnader. Därför kan det vara en skillnad på någon minut mellan olika källor.