Snökanon från havet

Långa band med täta snöbyar kan uppstå när mycket kall luft strömmar ut över öppet vatten i Östersjön. Populärt brukar man kalla dessa band för snökanoner. De är vanligast längs kuststräckan från Hälsingland ner till Uppland samt mellan Västervik och Mönsterås. Snökanonerna kan medföra mycket stora snömängder. I december 1998 kom det till exempel 1,5 meter snö i och kring Gävle.

Så länge Östersjön är öppen bildas lätt kraftiga snöbyar när riktigt kall luft utbreder sig österifrån. När snöbyarna driver in över våra kuster kan det på sina håll falla stora mängder snö.

Det är kombinationen av riktigt kall luft och det relativt varma havsvattnet som gör att det uppstår stora vertikala luftrörelser. Detta då luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt. En tumregel är att luften på 1 500 meters höjd ska vara minst 15 grader kallare än havsvattnet för att riktigt kraftiga snöbyar ska bildas.

Kraftiga snöbyar

Resultatet blir kraftiga snöbyar som bildas i stråk i vindens riktning. Ju längre sträcka luften transporteras över öppet vatten desto kraftigare snöbyar blir det. När snöbyarna träffar svenska kusten förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner.

Snökanon från havet
Illustrering av snökanon från havet. Nordostliga vindar i kombination med snö.

På satellitbilder kan man se banden med moln över havet och på radarbilderna dyker snöbyarna upp en bit utanför kusten. Det ser ut som om det står en stor snökanon mitt på havet och sprutar snö över kusten.

Snökanon på radarbild

Den 13 november 2007 gav ett bra exempel på hur en snökanon ser ut på radarbild.

Ett band av kraftiga snöbyar rör sig från Finska viken in mot Södertörn och förstärks när de rör sig den långa sträckan över havet. 

Snökanon Södertörn november 2007
Del av radarbild från den 13 november 2007 kl 15.

Några av de värsta snökanonerna i historien

Gävle 1998

I början av december lamslogs Gävle med omnejd av kopiösa mängder nysnö. I Gävle steg snödjupet från 1 centimeter den 4 december till 131 centimeter den 7 december.

Oskarshamn 1985

Strax efter nyår 1985 drabbades Oskarshamn av ett snarlikt oväder som det som drabbade Gävle 1998. Från den 3 januari 1985 till den 5 januari ökade snödjupet i Oskarshamn från 18 till 110 centimeter.

Skåne 1979

Vintern 1978/79 blev Skåne vid två tillfällen lamslaget av snö. Det var dels vid nyåret, dels omkring den 15 februari. Det var inte bara nysnön som orsakade problem utan i minst lika hög grad det mycket kraftiga snödrev som den kraftiga ostvinden orsakade.

Snökanoner över Vättern och Vänern

Det är inte bara över Östersjön som snökanoner kan bildas utan det kan ske var som helst där mycket kall luft under en tillräckligt lång sträcka strömmar över öppet vatten.

Det kan ibland ske över Vättern. Men på grund av Vätterns långsmala form är förutsättningarna begränsade till en vindriktning omkring nordnordost.

Vänerns bredare form tillåter ett något bredare spann hos vindriktningen. Vid en vindriktning omkring ost hamnar mycket snö på Dalslandssidan, medan det vid nordvind är främst Västgötasidan som får ta emot snöbyarna. Till exempel fick man i Kilagården söder om Lidköping 75 centimeter snö mellan den 30 november och 1 december 2012.

Varifrån kommer uttrycket snökanoner?

Förmodligen var det först när meteorologer fick tillgång till satellit- och radarbilder som man upptäckte att snöbyar ofta radar upp sig i karaktäristiska band. Nästan som om de var skjutna ur en kanon. Sannolikt är det de verkliga snökanoner som finns vid skidbackar som fått låna ut namnet.

Det tidigaste kända belägget för att uttrycket snökanon använts av meteorologer vid SMHI är från en tidningsartikel år 1987.

De värsta snökanonerna i världen

När mycket kall luft från Kanada strömmar ner över de stora sjöarna kan det falla kopiösa mängder snö över framför allt de östra stränderna av Lake Erie och Lake Ontario. Exempelvis har storstaden Buffalo många gånger drabbats hårt av snökaos.