Hur mäts prognosers träffsäkerhet?

SMHI mäter kontinuerligt träffsäkerheten i väderprognoserna. Ett flertal parametrar i en väderprognos jämförs mot observationer av hur vädret sedan utvecklade sig.

Det finns inga gemensamma standarder för hur prognoskvalitet ska mätas, och därför skiljer det mellan instituten vad gäller vilka parametrar, var i prognosprocessen och vid vilket dygn man mäter.

SMHI följer kontinuerligt upp prognoserna med olika verifikationsmått.

Så här mäter SMHI

SMHI har i samarbete med Miljödepartementet valt att mäta träffsäkerheten med måttet prognosindex (PI). PI beräknas som medeltalet av träffsäkerheten för prognoserna för fyra parametrar: temperatur, vindhastighet, nederbörd och moln.

PI beräknas genom att prognosdata, från en kvalitetskontrollerad databas, jämförs med uppmätta värden från SMHIs observationsnät. Mellan 125 och 150 orter används i beräkningarna avseende temperatur, vindhastighet och nederbörd, avseende molnigheten är antalet ca 50.

I SMHIs regleringsbrev från regeringen anges att ”SMHI:s väderprognoser skall ha en träffsäkerhet på minst 85 %”. Detta mål för träffsäkerheten som regeringen och SMHI har satt i samarbete avser dygn ett.

Sedan mätningarna med prognosindex började år 2003 har PI avseende dygn ett ökat från 78 % till 82 % år 2014.

 

Prognosindex 2006-2014
Figuren visar utvecklingen av prognosernas träffsäkerhet för dygn ett respektive dygn fem under åren 2006-2014. Prognosindex är ett medelvärde av olika verifikationsmått för temperatur, nederbörd, molnighet och vind. Det beräknas som ett löpande medelvärde och bygger på en jämförelse mellan observerat väder och prognoserna.
Förstora Bild