Höstdagjämning och vårdagjämning

Dagjämningarna inträffar mellan vinter- och sommarsolstånden och innebär att dag och natt är ungefär lika långa. Meteorologiskt sett har varken höst- eller vårdagjämningen någon direkt betydelse.

Höstdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut, och vårdagjämningen när den är på väg norrut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa. Vi kallar dessa tillfällen för höstdagjämning och vårdagjämning.

På grund av skottårscykeln varierar tidpunkten för höstdagjämningen, varför den på norra halvklotet kan inträffa antingen den 22 eller 23 september. Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober.

På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet så går det liksom för höstdagjämningen inte heller att ange något entydigt datum för vårdagjämnningen. I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars.

Natt och dag ungefär lika långa

Vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa på hela jorden. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet, och tvärtom vid höstdagjämningen.

Att dag och natt inte är exakt lika långa beror på att vi räknar solens upp- och nedgång efter dess övre rand samt att jordens atmosfär bryter solstrålningen. Det senare gör att solen skenbart får en högre höjd på himlen.

Sidansvarig Kundtjänst
Skicka e-post till Kundtjänst
Stäng
Skicka e-post Du kommer att skicka ett e-postmeddelande till Kundtjänst.




Artikel senast uppdaterad 16 september 2013
Skriv ut
Tipsa
Stäng
Tipsa en vän





*Obligatoriskt fält