Vårdagjämning och höstdagjämning

Dagjämningarna inträffar mellan vinter- och sommarsolstånden och innebär att dag och natt är ungefär lika långa. Meteorologiskt sett har varken vårdagjämningen eller höstdagjämningen någon direkt betydelse.

Jordens bana runt solen under ett år. Videon har inget ljud.

Vårdagjämningen inträffar det ögonblick då solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg norrut, och höstdagjämningen när solens centrum passerar himmelsekvatorn på väg söderut. Detta innebär att dagen och natten kring denna exakta tidpunkt är ungefär lika långa.

På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet varierar tidpunkten för vårdagjämningen. I Sverige kommer vårdagjämningen alltid att infalla den 20 mars under många år framöver. Men skottåret 2048 infaller vårdagjämningen strax före midnatt den 19 mars. Med reservation för eventuella politiska beslut om nya regler för normaltid/sommartid.

Vid vårdagjämningen har våren normalt nått upp till i höjd med Mälardalen. I nordvästligaste Norrland dröjer vårens normala ankomst till början av maj. Detta enligt den ännu gällande klimatologiska normalperioden 1961-1990.

Inte heller när det gäller höstdagjämningen går det att ange något entydigt datum. I Sverige inträffar höstdagjämningen den 22 september under skottår och det därefter följande året. Under det tredje och fjärde året infaller höstdagjämningen den 23 september. Från och med år 2042 infaller höstdagjämningen den 22 september även det tredje året i skottårscykeln. Detta kan eventuellt ske tidigare beroende på eventuella politiska beslut om nya regler för normaltid/sommartid.

Normalt ska då hösten ha kommit till Norrland, stora delar av Svealand och även det inre av Småland. Till västkusten och sydvästra Skåne anländer hösten normalt i först i mitten av oktober. Detta enligt den ännu gällande klimatologiska normalperioden 1961-1990.

Natt och dag ungefär lika långa

Vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa på hela jorden. Efter vårdagjämningen blir dagen längre på norra halvklotet än på södra halvklotet, och tvärtom vid höstdagjämningen.

Att dag och natt inte är exakt lika långa beror på att vi räknar solens upp- och nedgång efter dess övre rand samt att jordens atmosfär bryter solstrålningen. Det senare gör att solen skenbart får en högre höjd på himlen. Tillsammans medför dessa två faktorer att det under ett år är mer dag än natt i Sverige. Allra mest dag under ett år är det nära norra polcirkeln.