Ger en kall vår en varm sommar?

Under 1990-talet var vädret i april och maj övervägande varmt åren 1993, 1998 och 2000, medan somrarna sedan blev stora besvikelser: kyliga, blöta och med uselt semesterväder.

De mer mediokra vårarna 1991, 1995 och 1997 följdes däremot av övervägande fina somrar. Är det då så att om naturen slösar för mycket med sol och värme under våren får vi betala igen det med en klen sommar och vice versa?

Sant för 1990-talet...

Då temperaturens avvikelse från normalvärdet är likartat inom tämligen stora områden valdes några få stationer ut för att undersöka sanningen i påståendet. Stationerna som användes är Halmstad, Stockholm, Härnösand och Stensele.

Jämförelsen mellan vår och sommar gjordes på i huvudsak två sätt. Dels har temperaturerna i maj och juli jämförts med varandra (variant A). Dels har april-maj jämförts med hela sommaren juni-augusti (variant B).

De båda varianterna har gett mycket likartade resultat. För att se sambanden har korrelationskoefficienten beräknats. Den ligger alltid i intervallet -1 till +1 och är negativ om rubrikens påstående stämmer men nära noll om det inte finns något samband.

Under perioden 1991-2000 var korrelationskoefficienten:
Halmstad: A -0,40; B -0,65
Stockholm: A -0,38; B -0,43
Härnösand: A -0,46; B -0,43
Stensele: A -0,45; B -0,48

Dessa tydligt negativa koefficienter visar att påståendet verkligen gällt det senaste årtiondet. Den korta perioden gör dock att sambandet ändå inte är statistiskt säkerställt.

... men inte för resten av 1900-talet

Om vi analyserar perioden 1961-1990 finner vi i stället genomgående positiva korrelationer! Påståendet var alltså felaktigt för den perioden.

Går vi tillbaka till 1980-talet finner vi också mycket riktigt att för de mest utmärkande åren gäller i stället varm maj ger varm juli (till exempel 1988 och 1989) respektive kylig maj ger kylig juli (främst 1987, ett riktigt eländigt år!).

Slår vi ihop perioderna och beräknar korrelationskoefficienter för 1961-2000 så får
vi vid beräkningar enligt de båda alternativen:
Halmstad: A 0,04; B -0,07
Stockholm: A 0,06; B 0,0
Härnösand: A -0,07; B -0,03
Stensele: A -0,13; B -0,23

Endast Stensele uppvisar en antydan till negativ korrelation. Sett i ett ännu längre perspektiv (1860-2000) blir korrelationen nära noll.

Slutsats

Rubrikens påstående måste därför förkastas, precis som alla andra sådana bekväma regler från exempelvis Bondepraktikan. Atmosfären visar alltså inga större böjelser att kompensera för några månader med dåligt väder!