Geoengineering

Begreppet "geoengineering" (GE) avser en storskalig och avsiktlig manipulering av en planets klimat. Det har på senare år kommit att användas för att beskriva olika tänkbara tekniska ingrepp för att stoppa den pågående uppvärmningen av jorden (klimatförändringen). Ett annat ord för det senare är "climate engineering" (CE).

Nedan ges några exempel på idéer som har diskuterats runt om i världen i samband med CE, men först några klargöranden hur geoengineering och climate engineering skiljer sig från vädermodifikation och från den pågående klimatförändringen.

Vädermodifikation

Vädermodifikation avser medvetna ingrepp för att påverka vädret, exempelvis för att förhindra hagel- eller regnskurar att förstöra grödor. Den avgörande skillnaden mot GE/CE är att existerande vädermodifikationer endast har en kortvarig effekt och är begränsad i rummet till några kvadratkilometer.

Läs mer om vädermodifikation.

Global uppvärmning

Den pågående globala uppvärmningen (klimatförändringen) är till en betydande del en effekt av människans, under lång tid, samlade utsläpp av växthusgaser och förändring av jordytan. Den avgörande skillnaden mot GE/CE är att utsläppen av växthusgaser inte skett med syftet att förändra klimatet utan för att driva industrier, utföra transporter etc.

Att GE/CE diskuteras inom forskarvärlden är en följd av den existerande och pågående klimatförändringen. Om klimatförändringen blir så kraftig att konsekvenserna blir extremt allvarliga kan GE/CE vara ett alternativ för att reducera effekten.

Men de metoder (se nedan) som diskuteras innebär givetvis risker (se nedan) och i dagsläget finns det ingen tillförlitlig metod. Det som istället förefaller säkrast är att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser.

Några förslag till "Climate Engineering" (CE)

I huvudsak finns två idéer. Den ena syftar till att minska den inkommande solstrålningen medan den andra eftersträvar att minska mängden växthusgaser. Några exempel på detta är att

• påverka solstrålningen direkt med speglar i rymden eller öka markytans albedo
• öka molnigheten för att reflektera bort mer solstrålning
• tillföra svaveldioxid i stratosfären vilket reducerar temperaturen och påminner om effekten av kraftiga vulkanutbrott. En liknande effekt skulle kunna uppnås med reflekterande partiklar i stratosfären (aluminium, barium).
• göda havet för att en ökad mängd växtplankton ska förbruka koldioxid.
• att reducera växthusgaserna i atmosfären genom att fånga in dessa

Inga av dessa idéer är ordentligt utforskade. Vilka konsekvenser de skulle leda till vid implementering är dåligt kända och kunskapen om vad den sammantagna effekten blir på miljö, klimat och ekonomi har stora luckor. Det är ganska lätt att peka på några uppenbara problem med GE/CE eftersom påverkan skulle bli global och klimatsystemet är komplext. Några exempel:

• Förändrat temperatur och nederbördsmönster gynnar vissa och missgynnar andra länder.
• Vissa metoder kan påverka ozonskiktet.
• Om vi använder CE i stället för att reducera utsläppen av CO2 kommer haven att fortsätta försuras liksom nederbörden över land.
• Om solens strålning reflekteras bort blir det mindre solenergi till växter och solpaneler.
• Vi blir beroende av den teknik/metod som tillämpas. Den måste underhållas under många sekel.
• Det krävs internationellt samarbete och kontroll. Detta leder sannolikt till intressekonflikter.

Det framgår tydligt att det krävs gedigen forskning, säkerligen under många år, innan förståelsen är så god att GE kan sättas i verket i stor skala. Undantaget är möjligen uppfångning av växthusgaser rent mekaniskt. Men ställt i relation till vad detta kostar i jämförelse med en minskning av utsläppen av växthusgaser är troligen det senare mer effektivt.

”Global dimming” och ”solar brightening”

Begreppet ’global dimming’ dyker ibland upp i dessa sammanhang medan solar brightening inte är lika känt. Läs mer om detta i artikeln om global dimming, se länk i högerspalten.

Brittisk rapport och utredning

I september 2009 publicerade brittiska the Royal Society en rapport med titeln "Geoengineering the climate: science, governance and uncertainty", se länk i högerspalten.

Syftet var att ge en balanserad genomgång och översikt av de möjligheter som geoengineering erbjuder. Emellertid fastslogs det att mer detaljerade studier krävs innan någon av dessa metoder överhuvudtaget skulle bli aktuell för användning.

Rapporten tryckte speciellt på att geoengineering inte är ett alternativ till reduktioner av växthusgasemissioner.

Med utgångspunkt från denna rapport tillsattes en statlig utredning som bland annat skulle se på behovet av att internationellt reglera användning av geoengineering. Rapporten finns att läsa, se länk i högerspalten.

Sverige

Även i Sverige har geoengineering uppmärksammats exempelvis i "Sverige i nytt klimat - våtvarm utmaning", en debattbok som forskningsrådet Formas gav ut 2010.

Formas stödjer även ett par forskningsprojekt vid Linköpings universitet för perioden 2012-2015, inom vilket politik, forskning och kommunikation samt hållbar utveckling kring Climate engineering (CE) ska studeras. Se länkar i högerspalten.