Ett mildare klimat ger längre växtsäsong och bör därmed gynna produktionen. Att koldioxidhalten ökar i luften antas också öka produktionen, även om det fortfarande är osäkert hur mycket.
Detsamma gäller för effekten av en högre temperatur, och kanske ändrade hydrologiska förhållanden, på mineralisering av organiskt material i marken. Speciellt i Sydsverige kan tillväxten komma att hämmas av vattenbrist. Blötare förhållanden i de norra delarna av landet kan leda till problem med höga grundvattennivåer.
Förändrad kvalitet
Kvaliteten i trädråvara kan påverkas av snabbare tillväxt. Att tillväxten kommer i gång tidigare på våren kan dock leda till ökad risk för frostskador. Klimatförändringen skapar också förutsättningar för en förändring i beståndens sammansättning.
Förändrad skadebild
Ett ändrat klimat anses kunna ändra skadebilden för skogen. Klimat/väderberoende skador ger sig ofta till känna via komplicerade förlopp som kan ta flera år (till exempel så kallad ”ekdöd”).
Träd kan till exempel inledningsvis skadas av extrem kyla eller torka, efter vilket patogener får fäste. Stormfällningar kan bli mer omfattande på grund av en förändring i vindklimatet och/eller av att marken förblir oftare utan tjäle.
Samspel mellan temperatur, tjäle och snöförhållanden är dock komplicerat. Under en tid och trots stigande temperatur kan det bli mer tjäle om snötäcket samtidigt minskar. Nya patogener kan i allmänhet få bättre förutsättningar, även om deras naturliga fiender också bör antas kunna erövra terräng.
Risken för insektsangrepp kan öka i ett varmare och blötare klimat, liksom risken för svampangrepp, till exempel gremmeniella. Där somrarna blir varmare och torrare finns ökad risk för skogsbränder.
Mildare vintrar ändrar också förutsättningarna för skogsbruket genom att framkomligheten försvåras på skogsvägarna och skadorna på marken kan tänkas bli större.