Stormskador i framtiden

Det gångna decenniets kraftiga stormar och dess effekter väcker frågor om den pågående klimatförändringen och hur den kommer att påverka förekomsten av extremt väder. Blir det värre i framtiden?

Det kan inte påvisas att de senaste svåra stormarna och problemen i deras spår beror på den globala uppvärmningen. Klimatscenarier, som är beräkningar av tänkbara utvecklingar av klimatet framåt i tiden, ger inga tydliga svar på hur vinden kan komma att förändras i ett framtida klimat. Här ger olika klimatmodeller motstridiga svar.

Den globala uppvärmningen är ett faktum. Samhällets kostnader för skador som kan relateras till extremt väder ökar. Observationer visar dock att vinden snarare har avtagit något under senare tid.

Stormar är extrema händelser och förekommer i ett längre perspektiv så pass sällan att eventuella förändringar måste vara stora för att kunna urskiljas från tillfälligheter. Det finns dock några indikationer som är värda att nämna.

Ändring av lågtryckssystem

De lågtryckssystem som kan utvecklas till stormar förväntas generellt minska i antal på norra halvklotet i ett varmare klimat. Regionalt är det svårt att från scenarierna dra slutsatser om ändringar i våra trakter som överstiger den variabilitet som finns naturligt i systemet.

Det här betyder alltså att det även i framtiden kommer att finnas mer eller mindre stormrika år eller årtionden och att detta troligen inte kommer att skilja sig väsentligt från hur det förhåller sig redan i dagens klimat.

Många faktorer att ta hänsyn till

Det är många komplexa förhållanden och samband som styr stormarnas banor, styrka och frekvens. En varmare havsyta och mer vattenånga i atmosfären gynnar exempelvis utvecklingen av stormar.

Samtidigt kan denna uppvärmning leda till minskade skillnader mellan varma och kalla luftmassor, vilka spelar en viktig roll i utvecklingen av intensiva stormar. Det kan i sin tur motverka uppvärmningens förstärkande inverkan på stormarnas utveckling.

Skadebilden beroende av andra omständigheter

Vindfällningar som orsakar skogsskador, blockerar vägar och skadar luftledningar hänger förstås ihop med vindstyrkan, inte minst i byarna. Bristen på tjäle och att marken är blöt bidrar också till stormens verkningar på skogen.

Mildare och blötare vintrar förväntas bli vanligare i ett framtida klimat. Även tjäleförhållandena förändras efterhand. Därmed kan risken för stormskador öka oavsett förändringar i vindklimatet.

Skadebilden är också beroende av andra faktorer som är mer relaterade till människans beteende och vår sårbarhet för störningar i infrastrukturen, inte minst med avseende på elberoende. En ökning av stormskador beror alltså till viss del på att vi människor har skapat ett mer sårbart samhälle.

Sårbarheten går att minska, vilket det också arbetats med sedan erfarenheterna med Gudrun i januari 2005 och Per i januari 2007. Frågan aktualiserades ytterligare efter den stormiga hösten 2011.