Klimatförändringen är tydlig redan idag

Det står klart att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Långa mätserier av både globala och regionala data visar tydligt både temperatur- och nederbördsförändringar redan idag.

Den globala medeltemperaturen för 2013-2017 var nära 1,0 grader varmare jämfört med perioden 1850-1900 vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning (WMO No.1212 State of the Global Climate 2017). Andra tecken på förändringar är minskning av tjocklek och utbredning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster.

Extrema väderhändelser och klimatförändringar

Är de rapporter som publiceras om översvämningar, torka, stormar, onormalt kalla eller varma förhållanden tecken på en pågående klimatförändring? De extrema väderhändelser eller väderförlopp som sker idag kan vara tecken på klimatförändring, men de kan också vara en del av den naturliga variationen.

Det är svårt att direkt koppla en enskild extrem väderhändelse till pågående klimatförändring. Klimatmodellerna visar dock att sannolikheten för flera extrema vädersituationer, så som värmeböljor, torka och översvämningar ökar i ett varmare klimat. Samtidigt minskar sannolikheten för intensiv och långvarig kyla. Olika forskargrupper i världen gör även analyser av hur mycket sannolikheten ändras på grund av större mänsklig klimatpåverkan, så kallad Climate Attribution (tex World Weather Attribution).

Det finns flera skäl till att ställa sig frågan i vilken grad effekten av klimatförändringarna märks redan idag. Ett är att samhället på olika sätt blivit alltmer väderberoende och sårbart. Ett annat är att media numera omgående rapporterar katastrofala väderhändelser från hela världen. Ett tredje är att det numera är tydligt att klimatet förändras på grund av mänsklig påverkan (se Klimatförändringar orsakade av människan).

I Europa är det framförallt de senaste årens översvämningar, värmeböljor och torka som väcker oro, till exempel sommaren 2018 i Sverige. Milda vintrar, skyfall och svåra stormar är andra exempel som omedelbart väcker frågor om hur klimatet kommer att vara i framtiden.

Mänsklig påverkan

Klimatets tidigare variationer, långt tillbaka i tiden, tyder på att klimatet är ett känsligt system. Atmosfärens sammansättning är en viktig del i klimatsystemet. Idag påverkar människan atmosfärens sammansättning bl a genom utsläpp av växthusgaser som värmer klimatet. Utsläpp av andra ämnen påverkar också atmosfärens halt av partiklar vilket kan ge uppvärmning eller avkylning beroende på vilken typ av partiklar det handlar om.

Historiska, nutida och framtida utsläpp kommer att fortsätta påverka atmosfärens sammansättning och därmed klimatet under lång tid framöver. Människan påverkar också klimatet genom olika sorters markanvändning. Mer eller mindre skog, jordbruksmark och stadsbebyggelse påverkar flöden av energi och vatten mellan atmosfär och mark vilket påverkar klimatet. Människans bidrag till den pågående klimatförändringen är avsevärt större än bidraget från naturliga faktorer.

Figur som visar mänsklig, kontra naturlig påverkan på klimatet
Illustration IPCC - AR5 Synthesis report Summary for policymaker, figur 3

Förändringar syns med hjälp av historiska data

Den mest omtalade klimatvariabeln är den globala medeltemperaturen. Genom att analysera mätdata kan en global temperaturhöjning konstateras under 1900-talet. I dessa analyser tas effekter med av eventuella mätfel, förändringar av hur mätningarna gjorts och hur bra geografisk täckning de har.

Observerade förändringar av till exempel glaciärer eller havsis i Arktis stödjer bilden av den pågående uppvärmningen. Mätdata i sig kan berätta att klimatet förändras men inte varför. För att studera varför klimatet förändras behövs förklaringsmodeller som tar hänsyn inte bara till de fysikaliska och biogeokemiska processer som påverkar klimatsystemet men också till människans påverkan. Det är då viktigt att utgå från flera olika typer av mätdata eftersom klimatsystemet är komplext.

Uppvärmningen syns tydligare med globala data

Vid en jämförelse mellan jordens respektive Sveriges temperatur i ett långtidsperspektiv (t ex över hundra år), framgår att den globala uppvärmningen är mycket tydligare än vad som kan utläsas av enbart svenska data. Det är oftast svårare att utifrån lokala eller regionala data fastställa att klimatet har ändrats. Den geografiska skalan har stor betydelse. Trender, som syns i globala medelvärden, kan vara svåra att se på den regionala eller lokala skalan där variationerna mellan år som regel är stora.

Långa mätserier krävs

Det är svårare att avgöra om förekomsten av extremvärden har förändrats än att upptäcka förändringar i medelvärden. Extrema händelser inträffar sällan och slumpvis. För att kunna fastslå att en ändring skett krävs därför mycket långa mätserier.

Analyser av hur extrema väderhändelser ändrats med tiden försvåras dessutom av att samhället utvecklas och att man lätt blandar ihop en ökad sårbarhet med en ändrad förekomst av extrema händelser. Det har alltid förekommit extrema väderhändelser, men samhällets infrastruktur har aldrig varit så utvecklad och i många avseenden sårbar som i våra dagar.

Att konstatera en klimatförändring utifrån mätdata förutsätter att dess storlek är tillräckligt stor i förhållande till tidigare variationer. Jämförelser av temperaturdata visar att den observerade globala uppvärmningen är mycket större än variationerna mellan enskilda år. Ett bra sätt är att jämföra medeltemperaturen för längre tidsperioder, t ex olika 30-års perioder, för att på så sätt se hur temperaturen har förändrats.

Svenska mätdata

För Sveriges del syns det en tydlig uppvärmning under senare år vilket ligger i linje med den globala utvecklingen (se Klimatindikatorer). Under 1930-talet fanns det i Sverige en längre period med högre temperaturer än normalt som dock inte syns i det globala medelvärdet. Denna värmeperiod på 1930-talet berörde stora delar av norra halvklotet men var kortare än den nuvarande.

Nederbörd är ännu knepigare att analysera än temperatur. Nederbörden varierar mer och mätfelen brukar vara större, vilket gör det svårt att få fram långa homogena mätserier.
Flödesmätningar i vattendrag är därför ett bra komplement. Nederbörden ansamlas från större arealer och utjämnas något i tiden. I vissa vattendrag i Sverige finns långa homogena mätserier sedan mitten av 1800-talet och för Vänerns del till och med från början av det seklet.

Tittar vi specifikt på de två blöta perioderna, 1920-talet kontra slutet av 1900-talet, syns tydligt att perioderna ändå har olika karaktär. 1920-talet var relativt kallt och nederbördsrikt medan slutet av 1900-talet var varmt och nederbördsrikt.

De senaste 20-30 årens ökning av temperatur och nederbörd i Sverige visar att den utvecklingen fortsätter, och att klimatet förändras (se Sveriges klimat har blivit varmare och blötare). Det ligger väl i linje med den utveckling som ges av klimatscenarierna baserade på att mänsklig klimatpåverkan gör jorden varmare.

Den ofta använda referensperioden 1961-1990 var relativt kall och hade ganska låg avrinning sett i ett 100-års perspektiv. Referensperioden 1961-90 är alltså inte helt representativ för klimatet i Sverige, varken för 1900-talet som helhet eller för tiden efter 1990.

Framtiden

I första hand pekar klimatmodellerna på ett framtida mildare klimat och högre nederbörd och avrinning i norra Sverige, samtidigt som det blir varmare i södra Sverige utan större ändringar i årsnederbörd och avrinning. Störst ökning i temperaturer förväntas under vintern och de allra största förändringarna handlar om att perioder med utbredd kyla blir kortare och mycket mildare. Ökad framtida nederbörd i klimatscenarierna betyder också kraftigare nederbördsextremer, både på korta tidsskalor i form av skyfall och i samband med lågtryckssituationer med mycket nederbörd över längre perioder.

Mätdata för vissa andra klimatindikatorer, till exempel vindar och kraftiga stormar, visar inte några pågående ändringar. Förändringar i vindar och stormar är inte heller någonting man entydigt kan se i beräknade klimatscenarier.