Vattennivåer i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren i ett framtida klimat

Under det kommande seklet väntas temperaturen och nederbörden i landet att öka, vilket i sin tur även påverkar vattennivån i de stora sjöarna. Här sammanfattas de studier som gjorts över framtida vattennivåer i Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.

Idag finns det risk för översvämningar runt våra största sjöar och konsekvenserna kan bli stora eftersom många människor bor vid sjöarna. Detta gäller speciellt för Vänern och Mälaren. Även låga vattennivåer kan orsaka problem. För Sveriges fyra största sjöar har speciella studier gjorts över hur vattennivån kan komma att förändras i framtiden.

Vänern

Redan i dagens klimat är översvämningsrisken vid Vänern stor. Under hösten och vintern 2000 - 2001 var Vänerns nivå mycket hög under en lång tid. Skadorna blev stora på bland annat fastigheter, vägar och jordbruksmark.

Vattnet från Vänern tappas vid Vargöns kraftverk och förs sedan vidare genom Göta älv och Nordre älv till havet. Götaälvdalen är ett av Sveriges mest skredkänsliga områden och risken för skred och erosion ökar när vattenflödet i älven ökar. Älvstränderna är dessutom översvämningskänsliga vid höga flöden och höga vattennivåer i havet. Detta gör att man inte kan öka tappningen mer än till en viss gräns när vattennivån i Vänern stiger.

Sedan hösten 2008 tillämpas en ny tappningsstrategi för Vänern för att minska vattennivån i extrema situationer. Den nya strategin tar inte bort alla översvämningar, men de mest extrema nivåerna i sjön beräknas bli lägre än de skulle varit utan den.

I ett framtida klimat väntas en omfördelning av tillrinningen till Vänern ske under året. När temperaturen ökar blir inte snötäcket lika stort och vårfloden blir mindre tydlig. Dessutom beräknas nederbörden under vintern att öka och avdunstningen sommartid bli större. Dessa faktorer gör att tillrinningen till Vänern beräknas öka vintertid och minska under vår och sommar.

Detta i sin tur får till följd att både de höga och låga vattennivåerna väntas bli mer vanliga, de höga nivåerna under vissa vintrar och de låga under vissa somrar. Den situation som vi hade vintern 2000/2001 med högt vattenstånd till följd av hög tillrinning både under höst och vinter kan bli vanlig i framtiden. Den nya tappningsstrategin för Vänern är troligtvis inte tillräcklig för att få bukt med framtida översvämningar utan ytterligare åtgärder kan komma att behövas.

De låga nivåerna kan medföra problem för sjöfarten på sjön, både stora fraktfartyg och fritidsbåtar.

Framtida vattennivåer Vänern

Vättern

De södra delarna av Vättern är mest känsliga för översvämning. Det beror på att landhöjningen är större i sjöns norra delar än i de södra och att vattenytan därför tippar så att vattennivån långsamt höjs i de södra delarna och sjunker i de norra.

Klimatberäkningar för Vättern tyder på en minskning av vattennivån, både vad gäller de höga och låga vattenstånden. Minskningen väntas vara ungefär lika stor som vattenståndsökningen i Jönköping på grund av landhöjningen. Ändringarna kommer därför i snitt att ta ut varandra.

Under 2016-2017 var nivåerna i Vättern och andra sjöar längs Motala ström låga. Det ledde till att de stora kanalbåtarna inte kunde ta sig in i slussarna. Det är en situation som beräknas bli vanligare i framtiden.

Framtida vattennivåer Vättern

Mälaren

Vattennivån i Mälaren påverkas av hur mycket vatten som rinner till sjön från ett stort antal vattendrag i Mälardalen samt av hur mycket vatten som kan tappas ut från sjön. Mängden vatten som kan tappas ur sjön är beroende av Saltsjöns (havets) vattennivå. 

Idag är den totala maxtappningen ur sjön begränsad till cirka 800 kubikmeter per sekund vilket medför betydande risker för översvämningar runt Mälaren. Slussen i Stockholm är under ombyggnad och i samband med detta godkändes 2015 en ny reglering av Mälaren. När den nya slussen är i bruk ökas tappningskapaciteten till totalt 2000 kubikmeter per sekund från hela Mälaren vilket minskar risken för översvämningar betydligt.

I ett framtida klimat ändras tillrinningen till sjön. Totalt kommer den både att öka och minska på olika tid på året.Med den nya slussen och regleringen för Mälaren finns dock förutsättningar för att hålla sjöns vattennivåer inom ett säkert intervall. Beräkningar pekar på att de låga vattenstånden i Mälaren kan bli vanligare sommartid under andra halvan av detta sekel. Då kan det bli aktuellt att justera regleringen igen för att bättre klara av de nya förutsättningarna.

I ett varmare klimat stiger havsnivån. Detta påverkar hur mycket vatten som kan tappas ut från Mälaren. Med den nya slussens kapacitet kan Mälarens nivåer hållas fram till slutet av detta århundrade. På lång sikt är detta en fråga som behöver bahandlas.

Både befintlig sluss och den nya slussen fungerar som skydd mot kortvarigt höga havsvattennivåer så att saltvatteninträngning i Mälaren undviks.

Slussenprojektet

Förslag till ny reglering av Mälaren

Hjälmaren

I Hjälmaren väntas både de höga och låga vattennivåerna bli vanligare i framtiden. Under 2016 och 2017 har nivån i Hjälmaren varit låg och den situationen väntas bli vanligare i framtiden. De låga nivåerna har bland annat lett till problem för båttrafiken på sjön.

Framtida vattennivåer Hjälmaren