Sveriges sjöar

I Sverige finns nära 100 000 sjöar som är större än en hektar, alltså 100x100 meter. Tillsammans upptar sjöarna drygt 40 000 km² och utgör totalt cirka nio procent av landets yta.

Sjön Bolmen

Det exakta antalet sjöar och sjöarealen förändras ständigt på grund av bland annat landhöjningen, sjösänkningar, indämningar, erosion och igenväxning. Sjöarealen varierar också under året, bland annat på grund av reglering av sjöarna.

De flesta sjöarna är små, cirka 80 000 av dem är mindre än 10 hektar. De 23 sjöar som är över 100 km² står för ungefär en tredjedel av den totala sjöytan, och de tre största själva för nästan en fjärdedel.

Norrbottens län har flest sjöar med totalt 30 730 stycken, vilket motsvarar cirka 30 procent av Sveriges alla sjöar. Endast sex kommuner i landet, varav fem i Skåne, saknar helt sjöar.

Vänern är med sina 5 648 km² och 153 000 miljoner m³ vatten den största och vattenrikaste sjön. Den djupaste sjön är Hornavan, som på sitt djupaste ställe är 228 meter och den högst belägna sjön är Kaskasjaure på 1448 meter över havet.

Sjöregistret

Sjöregistret består av sjöar som är större än en hektar, och i nuläget finns 95 700 sjöar registrerade, vilket kan jämföras med Finlands dryga 56 000 stycken.

Sjöregistret ingår i SVAR, Svenskt Vattenarkiv och används bland annat av Naturvårdsverket, Fiskeriverket, länsstyrelser och kommuner i deras miljöarbete.

Alla sjöar har ett så kallat personnummer, som är lika med sjöns utloppskoordinat uttryckt i rikets nät. Sjöarna kan med hjälp av dessa identifieras och lägesbestämmas, varvid uppgifter om topografiskt och ekonomiskt kartblad, län, kommun, avrinningsområde samt storleksklass kan erhållas.

Skymning vid Hjälmaren
Skymning vid sjö

Sjöarnas namn

I Sverige finns cirka 30 000 olika sjönamn, av vilka de vanligaste är Långtjärnen, Svarttjärnen, Stortjärnen, Aborrtjärnen och Lillsjön. Många av sjöarna har mer udda namn såsom Lördagsträsket, Namnlösen, Läskvattnet och Lilla Pinketjärn. Närmare 40 000 av landets sjöar är dock namnlösa.

Ofta har sjöarna fått namn efter sin form eller sitt förhållande till andra sjöar, exempelvis genom att namnen innehåller orden Övre, Nedre, Norra, Södra eller genom förstavelserna Lill-, Stor- eller Mellan-.

Sjöarnas namn säger ofta något om var i landet sjön ligger. Ändelser som -gölen och -dammen är vanliga i södra Sverige, medan -jaure, -sel och -avan är typiska för norra delarna av landet. Sjöar med namn som slutar på -järvi, - lompolo, -luoppal eller -saivo förekommer nästan uteslutande i Norrbotten.

I ett område på gränsen mellan Skåne, Blekinge och Småland finns den annars ovanliga ändelsen -gyl, medan -hån är specifik för delar av Härjedalen, Dalarna och norra Värmland. Ändelserna -tjärnen och -sjön är vanligast och varianter av dessa förekommer över hela landet.