Fakta om Vänern

Vänern är Sveriges största sjö och Europas tredje största sjö. Från Vänerns utlopp fortsätter vattnet via Göta Älv till havet.

Vänern avrinningsområde är cirka 46 880 km² stort. Med en yta på 5650 km² är det Sveriges största sjö och Europas tredje största sjö. Avrinningsområdet har en sjöprocent på 35,7% om Vänern inkluderas.

Några vattendrag som rinner till Vänern är Klarälven, Upperudsälven, Byälven, Norsälven, Tidan och Lidan. Från Vänerns utlopp fortsätter vattnet via Göta Älv till havet.  Vid mynningen i havet är avrinningsområdet cirka 51100 km² stort.

Se karakteristiska data för sjön Vänern i Faktarutan.

Vänerns referensyta

Vänerns referensyta ligger enligt sjökortet på 43,80 meter över havet (m.ö.h.) i höjdsystemet RH00. Vänerns medelvattenstånd (på 44,33 m) ligger 0,53 meter över referensytan.

Vattenståndsmätningar

Regelbundna vattenståndsmätningar från Vänern finns sedan 1807. Mätningar görs nu av Vattenfall. Vänerns officiella vattenstånd är ett medelvärde från två mätplatser i sjön, Sunnanå och Sjötorp på sjöns västra respektive östra sida (se Figur 1).

Medelvärdet utjämnar den starka påverkan som vind och lufttryck har på vattenstånden.

Serien av vattenståndsmätningar korrigeras även för landhöjningen där den senaste korrigeringen gjordes 1987. Uppgifter från lantmäteriet visar på att den apparenta landhöjningen är 3,66 mm/år i Karlstadsområdet och 1,97 mm/år i Vänersborgsområdet.

Skillnaden i landhöjning orsakar en tippning av sjön mot söder och att sjön med tiden blir grundare i norr.

Se länken till lantmäteriets webbsida för mer information om apparent landhöjning och den modell som använts, modellen NRK2005LU.

Reglering

Vänern började regleras 1937. Detta syns tydligt både i vattentåndsmätningarna (Figur 2) där man kan se en minskning av de högsta vattenstånden efter 1937. Regleringen syns också i att vattenflödet fått större variationer efter 1937 (Figur 3).  

Figur 2. Vattenståndet för Vänern (meter) för perioden 1846-2011 i höjdsystemet RH1900.

 

Figur 3. Vattenflödet vid Vänerns utlopp (kubikmeter/s) för perioden 1846-2011.

Före regleringen var den högsta uppmätta vattenföringen 836 m³/s. Högre vattenföring har möjliggjorts genom stora vidgningar av en del älvsträckor.

Vid låga flöden och höga havsvattenstånd kan saltvatten tränga in längs botten och vålla svårigheter för Göteborgs vattenverk och en del industrier som tar sitt vatten från älven.

Statistik för Vänern

Statistik för vattenstånd och vattenföring från Vänern finns i Tabell 2. Där kan men se skillnader från före och efter reglering.

Tabell 2. Statistik för vattenstånd och vattenföring från Vänern. Vattenföring visas i kubikmeter/s och vattenstånd i meter över havet i höjdsystem RH1900.

  Före reglering 1807-1936 Efter reglering 1939-2014
Lägsta vattenstånd 43,09 43,25
Medelvattenstånd 44,34 44,34
Högsta vattenstånd 45,76 45,67
Lägsta vattenföring 286 56
Årsmedelvattenföring 543 524
Högsta vattenföring 836 1190

Dämningsgränser och sänkningsgränser

Vänerns vattennivåer måste hållas inom de gränser som finns i vattendomen. Den högsta nivån kallas dämningsgräns (DG) och den lägsta kallas sänkningsgräns.

Dämningsgränsen liksom sänkningsgränsen varierar vanligtvis under året.  I Tabell 3 visas dämningsgränserna och sänkningsgränserna för Vänern.

Tabell 3. Dämnings- och sänkningsgränser för Vänern i höjdsystem RH1900.

Dämningsgränser h ö h (m) Sänkningsgränser h ö h (m)
1 jan - 8 mars:   Jan - april 43,16
sjunkande från... 44,85 Maj 43,17
.. till 44,55 Juni 43,41
9 mars - 5 maj 44,55 Juli 43,54
    Aug 43,45
6 maj - 31 maj   Sep 43,36
stigande från.. 44,55 Okt 43,33
... till 44,85 Nov 43,3
1 juni - 31 dec 44,85 Dec 43,24

I Vänern är dämningsgränsen lägre under våren för att ge plats för en del av vårfloden. Den får dock överskridas under vissa förutsättningar och då ska tappningen från sjön hållas över vissa mängder. Figur 4 illustrerar detta. Vid upp till 30 cm för högt vattenstånd ska tappningen vara 900 ± 30 m³/s och vid vattenstånd på mer än 30 cm över dämningsgränsen måste 1000 ± 30 m³/s tappas ur sjön.

Tappning från Vänern vid olika vattenstånd
Figur 4. Tappning från Vänern vid olika vattenstånd och tider på året.
Förstora Bild

Även sänkningsgränsen varierar under året. Vid bestämningen har man utgått från de lägsta kända vattenstånden för varje månad före regleringen. Då dämningsgränsen inte är överskriden får tappningen inte överskrida 900 + tillfälligtvis 30 m³/s. Den får heller inte vara mindre än att vissa minimitappningar kan hållas i Göteborgsgrenen nedanför Kungälv för att förhindra saltvatten från att tränga för långt upp i älvmynningen.

Att man inte får tappa mer än cirka 1000 m³/s beror på att man vill undvika skador från ras och skred i Göta Älv.

Vid långvariga perioder med nederbörd kan det innebära att tillrinningen är större än den mängd vatten som man får tappa ur Vänern med följd att vattennivån stiger. Detta var situationen år 2000/2001.

Ny tappningsstrategi 2008

Vattenfall tillämpar på prov sedan 2008 en ny tappningsstrategi, bland annat för att försöka hålla nere de högsta vattenstånden under extrema flöden.

Denna strategi har tagits fram genom en överenskommelse mellan Vattenfall och länsstyrelsen i Västra Götaland och i samråd med Sjöfartsverket och SMHI. Denna nya strategi håller sig inom befintlig vattendom.