2004 - Sommarflöden i norr och söder

Årets julimånad har bjudit på rikligt med nederbörd i främst Götaland och norra Norrland med hög vattenföring i vattendragen och översvämningsproblemvid främst Torneälven, Kalixälven, Umeälven, Mörrumsån och Lagan. En del medelstora tillflöden till Mörrumsån och Lagan, liksom en del fjällvattendrag mellan Kebnekaise och Torneträsk erhöll extremt höga flöden.

Under 10-dygnsperioden 28 juni - 7 juli fick en stor del av Umeälvens avrinningsområde mer än 100 mm regn. De största mängderna fick östra delen av fjällområdet med på vissa platser mer än 160 mm. Nederbörden tillsammans med i fjällen smält kvarvarande snö förorsakade kraftig flödesökning i fjällvattendragen. Från det fulla vattenkraftsmagasinet Överuman var man tvungen att tappa ett flöde motsvarande en återkomsttid på cirka 20 år. Senare blev man också tvungen till kraftig tappning från magasinen längre ned i Umeälven och erhöll flöden i Umeälven med en återkomsttid motsvarande cirka 10 år. Kulmen i mynningsområdet inträffade 11-12 juli.

För andra året i rad fick Småland stora regnmängder i juli. År 2003 drabbades främst Emå-systemet och små vattendrag i Oskarshamnstrakten. I år kom nederbörden främst över Mörrumsåns och Lagans avrinningsområden. Den 9-10 juli var speciellt nederbördsrika, men även den 11-12 kom en hel del nederbörd i området. Under dessa 4 dygn föll mer än 160 mm regn i ett område i centrala Småland med toppnotering på 178 mm vid stationerna Berg och Söraby norr om Växjö. Under de värsta 24 timmarna fick man här 105 mm i genomsnitt på ett 1000 km2 stort område. Även under den följande 10-dygnsperioden kom 20 - 60 mm regn i området, vilket gav fortsatt höga vattenföringsvärden och stigande flöden i de mest långsamt reagerande vattensystemen ända till slutet av månaden.

Extremt höga flöden (återkomsttid längre än 50 år) inträffade i många vattendrag i området Värnamo - Växjö - Tomtabacken. Uppgifter från Sydkrafts kraftverk Långö i Vrigstadsån och SMHIs vattenföringsstation Dansjön i Lekarydsån tyder t o m på en återkomsttid på några hundra år. Snabbt reagerande vattendrag med liten sjöandel kulminerade den 11-13 juli. Stor lokal tillrinning till nedre Lagan i södra Halland gjorde att också denna redan då kom upp till mycket höga flöden. Sedan fortsatte nedre Lagan att ligga på höga eller mycket höga nivåer och började sjunka på allvar först efter den 27.

Sommarens högflöde i Småland är ovanligt. I Härån lär ett ungefär likvärdigt flöde ha inträffat i juli 1927. I Värnamo var flödet 1927 högre än årets. Från Vidöstern och nedströms i Lagan var vårflödet 1951 högst. I övre Mörrumsån saknas långa vattenföringsserier, men vattenståndet i Helgasjön har varit högre senast 1981 och allra högst i november 1928. Nedre Mörrumsån hade ett högre flöde så sent som 2002.

Juli månads tredje högflödessituation inträffade efter ett intensivt regn omkring den 20 juli i norra Lappland. Under de tre dygnen 19 - 21 juli uppmätte naturvetenskapliga forskningsstationen vid Tarfala i Kebnekaisefjällen 98 mm, och Sveriges nederbördsfattigaste station Abisko uppmätte 68 mm. Av verkningarna att döma har nederbördsmaximum, med mer än 100 mm regn, legat i högfjällsterrängen mellan Kebnekaise och Torneträsk. I detta område finns bland annat det lilla vattendraget Bessešjohka som skar av väg E10. Det medelstora vattendraget Rávttaseatnu som avvattnar en stor del av området omkring nederbördsmaximum torde ha gett extrema vattenmängder, vilket bidrog till mycket höga vattenstånd i Torneälven vid Jukkasjärvi.


(Källa: Väder och Vatten, juli 2004)
 

preliminär analys
Nederbörd 9- 12 juli 2004 (prel analys)
Förstora Bild
skyekvarn2004
Hans-Erik Johansson från SMHI vid den översvämmade vattenföringsstationen Skye kvarn i Aggaå i södra Småland. (foto: Mattias Nilsson)