Översikt stigande havsnivåer

Havet stiger och kommer göra så länge till på grund av den globala uppvärmningen.  Om uppvärmningen begränsas blir även havsnivåhöjningen mindre. Här får du en introduktion till framtida havsnivåer i ett brett perspektiv. 
 

Filmen Stigande hav - så påverkas Sverige förklarar hur havet stiger och vilka effekter det kan få för samhället.

Innehållsförteckning:

Varför stiger havet och vad går det att göra åt det?

  • Havet stiger på grund av den globala uppvärmningen. När havet blir varmare tar det mer plats (det kallas termisk expansion). När inlandsisar och glaciärer smälter ökar mängden vatten i havet.
  • Havet stiger redan idag och kommer fortsätta stiga i hundratals år framöver. Detta gäller även om den globala uppvärmningen skulle avta eftersom havet reagerar mycket långsammare än atmosfären.
  • Mänskligheten kan dock indirekt påverka hur snabbt och hur mycket havet stiger. Detta kan göras genom att minska växthusgasutsläppen och därmed begränsa den globala uppvärmningen.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Vilka konsekvenser ger ett stigande hav för Sverige?

  • Hur mycket havet upplevs stiga skiljer sig åt i landet. Detta beror främst på att landhöjningen, som kompenserar för havsnivåhöjningen, inte är lika stor överallt i landet. I delar av landet är landhöjningen fortfarande snabbare än havsnivåhöjningen. Detta förhållande kan ändras i framtiden.
  • När havet stiger hamnar nya landområden under vatten. Havet når helt enkelt längre upp på land.
  • När medelvattenståndet stiger höjs utgångsnivån för tillfälligt höga vattenstånd vilket gör att höjningen når ännu längre upp på land än idag vid samma väder. Effekten blir att tillfälliga översvämningar blir vanligare och värre i framtiden.
  • I vissa kustområden kommer erosionen öka när havet stiger. Det innebär att strandområden förändras och kustlinjen flyttas inåt land.
  • Kvaliteten på dricksvatten i brunnar och vattentäkter i närheten av havet kan försämras om saltvatten läcker in.
  • Ett stigande hav kan ge konsekvenser på ännu fler områden, exempelvis kan grundvattennivåer påverkas, likaså jordbruksmark, biologisk mångfald och tillgången till områden med natur- eller kulturvärden.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Vad är skillnaden på medelvattenstånd och högvattenhändelser?

  • Medelvattenståndet avgör var havsytan och strandlinjen normalt ligger.
  • När det blåser mycket kan havet stiga kraftigt över medelvattenståndet under en kort tid. Detta kallas för en högvattenhändelse.
  • En extremnivå är en högvattenhändelse som återkommer med en bestämd sannolikhet. Sannolikheten uttrycks ofta som en återkomsttid, exempelvis 100-år.

Tillbaka till innehållsförteckningen 

Vad är viktigt att tänka på vid planering för framtida havsnivåer?

  • För att planera för framtida havsnivåer behövs information om vad det framtida medelvattenståndet förväntas bli på platsen. Det är också viktigt att göra en uppskattning av vilka extremnivåer som kan drabba området.
  • Glöm inte att havet kommer fortsätta stiga många århundraden till.
  • En samhällsplanerare behöver skapa sig en helhetsbild över vilka konsekvenser stigande havsnivåer kan få i det aktuella området. Information från andra myndigheter kan då behövas.
  • En förståelse för de osäkerheter som finns förknippade med beräkningar av framtida medelvattenstånd och extremnivåer är bra att ha med sig. En del av osäkerheterna är naturvetenskapliga, en del handlar om klimatpolitiken och dess effekt på framtida utsläpp.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Berör framtida havsnivåer mig som fastighetsägare?

En fastighetsägare har eget ansvar att skydda sin fastighet. Den som äger en fastighet nära havet behöver därför förstå hur denna kommer att påverkas av att havet stiger. Detta avgörs av hur högt över havet fastigheten ligger och vad det framtida medelvattenståndet på platsen kan bli. Tänk också på att när det blåser mycket kan havet stiga kraftigt över medelvattenståndet under en kort tid. Markförhållanden på platsen har också betydelse. 

Tillbaka till innehållsförteckningen

Hur högt stiger havet?

Det är omöjligt att ange en bestämd nivå till vilken havet kommer att stiga i framtiden. Det beror dels på att vi inte vet hur stor den globala uppvärmningen kommer bli. Länders politiska beslut, klimatåtgärder, näringslivets och enskilda individers agerande för att minska utsläppen påverkar klimatförändringen och därmed framtida havsnivåer.

En annan anledning är att det finns stora osäkerheter i hur snabbt de stora inlandsisarna på Antarktis och Grönland kommer smälta när den globala uppvärmningen ökar, speciellt bortom 2000-talet. Denna fråga sysselsätter forskare på flera håll i världen och ny kunskap kommer hela tiden.

Längs vår svenska kust gör dessutom landhöjningens geografiska variation att de framtida havsnivåerna blir olika på olika platser.

För att kunna planera för stigande hav behöver underlag för framtida havsnivåer tas fram utifrån aktuell kunskap om klimatförändringen. Istället för en bestämd nivå som gäller överallt används intervaller på framtida havsnivåer för flera framtida scenarier. Intervallernas bredd speglar osäkerheten och ger en uppfattning om hur robust kunskapen är, ju snävare intervall desto säkrare är nivåerna.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Så löser forskarna problemet

Forskare har världen över tillsammans tagit fram olika scenarier för framtiden. Dessa bygger på olika samhällsutvecklingar, kallas RCP-scenarier och syftar till att ge information om klimatförändringarna vid olika halter av växthusgaser i atmosfären. Utifrån dessa alternativa scenarier kan modellberäkningar av framtida klimat göras.

De resultat som kommer från modellerna brukar kallas projektioner, och dessa visar bland annat framtida havsnivåer. Eftersom olika forskargrupper använder olika modeller får de också något olika resultat. Istället för en enda framtida havsnivå finns därför ett spann med flera möjliga nivåer för varje RCP-scenario.

IPCC är FN:s mellanstatliga klimatpanel som sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Detta görs bland annat i form av rapporter med hjälp av underlag från tusentals forskare och experter världen över. Rapporterna från IPCC kommer med några års mellanrum.

I rapporterna sammanställs projektioner av framtida havsnivåer och presenteras som medianvärden med tillhörande sannolika intervall för vart och ett av de olika klimatscenarierna. I IPCC:s senaste rapport ”Havet och kryosfären i ett förändrat klimat” står det att höjningen av den globala havsnivån till år 2100 beräknas bli 43 cm (29–59 cm sannolikt intervall) för RCP2,6 och 84 cm (61–110 cm sannolikt intervall) för RCP8,5, relativt perioden 1986–20051. Oberoende av klimatscenario fortsätter dessutom havsnivån att stiga långt efter år 2100.

SMHI baserar huvudsakligen sin information på resultaten i dessa rapporter.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Källhänvisningar 

1 Från punkt B.3.1 i IPCC, 2019: Summary for Policymakers. In: IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate [H.-O. Pörtner, D.C. Roberts, V. Masson-Delmotte, P. Zhai, M. Tignor, E. Poloczanska, K. Mintenbeck, A. Alegría, M. Nicolai, A. Okem, J. Petzold, B. Rama, N.M. Weyer (Eds.)]. In press. www.smhi.se/klimat/ipcc/ipcc-resultat/ar6-specialrapport-om-klimatforandringar-haven-och-kryosfaren-1.142660