Ytvattentemperatur och is
Efter den svala och regniga augusti gjorde sommarvädrets återkomst under den första delen av september att ytvattentemperaturen i de sydligare farvattnen snarare steg än sjönk. I Östersjöns södra halva var ökningen från en och upp till nära två grader fram till den 14 september. Haven i väster noterade en mer blygsam ökning på under en grad. I Bottenhavet höll ytvattnet en oförändrad temperatur medan det i Bottenviken sjönk med ett par tre grader under de första två veckorna i september.
Det mäktiga högtrycket sviktade till sist. Med början den 11 svepte kallfronter norrifrån in över landet. Från den 13 berördes större delen av landet av svalare luft och kyliga nätter. Havsvattnet reagerade trögare, men från den 14 och fram till månadens slut sjönk ytvattentemperaturen med två grader i samtliga havsområden.
Från den 19 och en knapp vecka framåt passerade ett antal lågtrycksfronter österut. Medföljande blåst gav uppvällning av kyligt djupvatten, vilket sänkte temperaturen vid ytan med ytterligare ett par grader på de vanliga platserna vid Öland, södra Gotland, samt längs Smålands- och Hälsingekusten och i Norra Kvarken.
I slutet av september var ytvattentemperaturen runt 16 grader i Västerhavet och i centrala delen av Östersjön, i Bottenhavet runt 14 grader och i Bottenviken ned mot 12 grader. I Östersjön var temperaturen ojämnt fördelad, i väster ned mot 14 grader medan det i öster var upp mot 18 grader.
En rekordnotering i ytvattentemperatur registrerades under månaden, Forsmark uppmätte 18,5° den 11 vilket var två tiondelar över det tidigare septemberrekordet från 2011. I övrigt kan noteras att de flesta stationerna i Bottniska viken under månaden uppvisade en ovanligt stor differens på närmare 9 grader mellan registrerat min- och maxvärde.
Vattenstånd
September inledes med vattenstånd som var något över det normala på samtliga platser. Tittar man på månadsmedel så var de högsta nivåerna vid de norra farvattnen och längs västkusten. De mellersta farvattnen hade något över det normala. Det var små variationer i vattenståndet under månaden förutom kring den 19 september. Inga nya max- eller minvärden noterades.
Längs västkusten hände det inte så mycket med vattenståndet och det pendlade omkring det som månaden inleddes med fram till den 19.
Över de norra farvattnen var det en sydlig till sydvästlig vind som pressade vattnet norrut i början av månaden. Den 5 hade det stigit till +48 cm i Kalix och +40 cm vid Ratan.
Den 19 berörde ett lågtryckssystem Skandinavien. Längs västkusten var det en sydvästlig vind som pressade vattnet in mot kusten. Månadens högsta vattenstånd observerades då i Stenungssund med +108 cm. Både Göteborg och Uddevalla noterade +103 cm. I Göteborg var det näst högsta observationen för september sedan mätningarna startade 1967. Det högsta septembervärdet noterades 2018 med +113 cm.
På Östersjön pressade vinden vattnet åt nordost och månadens lägsta vattenstånd observerades i Skanör med -59 cm.
När lågtrycket passerat återgick vattenståndet till nivåerna som var innan. På västkusten var de något högre.
Den 30 passerade en front med åska på Bottenhavet och i samband med denna passage uppstod det snabba förändringar i havsvattenståndet vid Forsmark. Tiden mellan max och min i svängningarna var 10 minuter.
*Vattenståndet i denna text anges relativt årets medelvattenstånd, ett teoretiskt beräknat medelvärde för den aktuella platsen. Vattenståndet i SMHIs observationer, prognoser och varningar anges i övrigt relativt Rikets Höjdsystem (RH 2000).
Vattenstånd vid 7 mätstationer i september 2023 (394 kB, pdf)
Höga vågor
I september observerades de högsta signifikanta våghöjderna på de östra farvattnen. Månadsmedlen hamnade omkring vad som är normalt för september. Inga nya rekord noterades.
Det första tillfället med lite högre våghöjder var den 5 september. Då var det en sydvästlig vind längs västkusten. Den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 2,3 meter och vid Brofjorden till 2,0 meter.
Sedan var det en period med lägre våghöjder fram till den 19 då ett lågtryckssystem närmade sig Skandinavien. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 17 m/s. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 2,8 meter och vid Brofjorden till 2,3 meter.
Men månadens högsta signifikanta våghöjd noterades av Huvudskärsbojen med 4,1 meter. På platsen var det en sydlig vind på 17 m/s. Data saknas från bojen för månadens första 12 dagar.
Vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 3,2 meter.
På Bottenhavet var det en sydvästlig vind på 17 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 2,2 meter.
Sedan var det återigen en lugnare period fram till den 30 då ett lågtryck rörde sig in över norra Skandinavien. Längs västkusten var det en västlig vind på 17 m/s. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 3,3 meter och vid Brofjorden till 2,7 meter.
*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20-30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.
