Havsvågor 2019

Året rivstartade med stormen Alfrida som berörde hela Sverige och drev upp höga vågor. På Bottenhavet uppmättes den största våghöjden någonsin med nära åtta meter.
Vinter blev till vår utan några ytterligare händelser som orsakade höga vågor, men i mars uppmättes 6,6 meter vid Väderöarna. Sommarens högsta signifikanta våghöjd observerades vid Brofjorden med 3,7 meter. Under hösten utmärkte sig främst resterna av den tropiska cyklonen Dorian, vars omfattande lågtryck i mitten av september orsakade vågor runt 5 meter vid västkusten.

Vinter

Den 1-2 januari passerade stormen Alfrida över Sverige. På västkusten observerades de högsta vågorna den 1 då det blåste en sydvästlig vind på 21 m/s. Vågbojen vid Brofjorden registrerade då en signifikant våghöjd* på 5,0 meter. På Bottenhavet var det en nordlig vind på 29 m/s. Vid Finngrundet steg den signifikanta våghöjden till 6,4 meter. 

Foto på vågor storm västkusten

Det tidigare signifikanta vågrekordet på Finngrundet är 6,4 meter från 1 november 2006. På den finska sidan av Bottenhavet registrerade man en signifikant våghöjd på 7,9 meter i samband med stormen Alfrida som i Finland hade namnet Aapeli. Detta är den högsta signifikanta våghöjden som någonsin observerats i Bottenhavet. 

I de östra farvattnen observerades de högsta vågorna den 2 januari då vinden gått över till nord. På södra Östersjön blåste det 20 m/s och den signifikanta våghöjden vid Knolls grund steg till 5,9 meter, den näst högsta observerade våghöjden på platsen sedan mätningarna startade 2011. 

Under återstoden av januari samt i februari passerade ett flertal lågtryck förbi haven runt Sverige, men den signifikanta våghöjden höll sig under 4 meter på samtliga platser.

Den signifikanta våghöjden bestäms från höjden av alla vågor under en 30 minuters period. Vågorna sorteras efter våghöjd och medelhöjden för den högsta tredjedelen av dessa vågor kallas signifikant våghöjd. Detta motsvarar också ungefär vad en betraktare uppskattar våghöjden till. De högsta vågorna är 1,6 till 2,0 gånger högre än den signifikanta våghöjden.

Diagram över vågor vid Finngrundet 2019
Den signifikanta våghöjden (timvärden i meter), uppmätt av bojen vid Finngrundet 2019. Den 30 januari till 26 april var bojen upptagen pga. issituationen. Förstora Bild

Vår

I mars var det flera lågtryck och få lugna perioder. Den 17–18 gav ett lågtryck som passerade södra Sverige en sydvästlig vind vid västkusten på cirka 20 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 6,6 meter, den högsta marsobservationen sedan mätningarna startade 2005. Brofjorden registrerade en signifikant våghöjd på 5,0 meter. 

I april var det små vågor på samtliga platser runt Sveriges kust, endast vid två tillfällen uppmättes våghöjder över två meter. I Östersjön observerades en signifikant våghöjd på 2,1 meter natten mot den 9 vid Knolls grund. Den 28 april nådde våghöjden 2,6 meter vid Huvudskärsbojen vid vindar som ändå inte nådde kulingstyrka. 

Tremetersvågor observerades däremot i början och slutet av maj. Den 2 gav ett lågtryck öster om Sverige nordlig vind på 18 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet i Bottenhavet nådde 3,2 meter. Den 26 maj passerade ett lågtryck mellersta Sverige, vid västkusten gav en sydvästlig vind på 15 m/s vågor på 3,0 meter vid Väderöarna och 3,6 meter i Brofjorden. 

Sommar

Under sommaren var det endast vid västkusten som vågor med signifikant höjd över tre meter rapporterades. I de östra farvattnen noterades de högsta vågorna natten mot den 5 juli med 2,8 meter vid Finngrundet i södra Bottenhavet och 2,4 meter vid Huvudskär i norra Östersjön.

Juni månad hade tremetersvågor vid tre lågtryckspassager över västkusten. Den 1 noterades 3,2 meter signifikant våghöjd vid både Väderöarna och Brofjorden. Både den 9 och den 29-30 juni hade Väderöarna 3,2 meter. Vågbojen i Brofjorden nådde 3,4 meter den 30 juni.

I samband med ett vidsträckt lågtryck över Skandinavien den 1 juli var det längs västkusten en sydvästlig vind på 17 m/s. Sommarens högsta signifikanta våghöjd observerades vid Brofjorden och Väderöarna med 3,9 respektive 3,7 meter. Den 4 passerade återigen ett lågtryck med ungefär samma bana och vind. Denna gång steg den signifikanta våghöjden vid Brofjorden till 3,5 meter och vid Väderöarna till 3,1 meter.

Den 11 augusti rörde sig ett lågtryck upp längs Norges kust. På västkusten var det en sydvästlig vind på 18 m/s varvid den signifikanta våghöjden nådde 3,8 meter vid Väderöarna och 3,0 meter vid Brofjorden.

Höst

Flera lågtryck passerade under september men våghöjderna höll sig ganska normala förutom under några dagar i mitten av månaden. Den 11-12 rörde sig flera lågtryckssystem in mot Sverige. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 16 m/s och den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 3,1 meter. På ostkusten var det sydväst 13 m/s och den signifikanta våghöjden vid Huvudskär i norra Östersjön steg till 3,4 meter.

Resterna av den tropiska cyklonen Dorian nådde norra Europa i form av ett omfattande lågtryck kring den 15 september och på västkusten var det en sydvästlig vind på 21 m/s. Den signifikanta våghöjden steg till 4,6 meter vid Väderöarna och 5,1 meter vid Brofjorden. Vid den nyetablerade stationen vid Vinga observerades en signifikant våghöjd på 4,3 meter. På Östersjön blåste det sydväst 16 m/s och den signifikanta våghöjden nådde 3,6 meter vid Huvudskär.

Den 2 oktober gav ett lågtryck öster om Sverige nordlig vind på 16 m/s över Bottenhavet och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 3,5 meter. Tio dagar senare hade ett nytt lågtryck passerat Sverige och bakom detta var det en västlig vind på 18 m/s vid västkusten. Den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 3,6 meter och vid Brofjorden till 3,3 meter.

Den 25-26 oktober fanns flera lågtryck i närheten av Sverige, vid västkusten blåste det sydväst 20 m/s och den signifikanta våghöjden i Brofjorden steg till 3,0 meter. På Östersjön var det sydväst 15 m/s, där nådde våghöjden vid Huvudskär 3,6 meter. 

Notabelt för november var de ovanligt låga våghöjderna i Västerhavet. Den högsta signifikanta våghöjden på västkusten blev 2,2 meter vid Väderöarna den 29. Det var första gången som novemberhögsta vid Väderöarna varit under tre meter. 

Den 5 november befann sig ett lågtryck sydost om Sverige. På Östersjön var det en nordostlig vind och månadens högsta signifikanta våghöjd observerades vid Knolls grund till 3,5 meter. Huvudskärsbojen hade en signifikant våghöjd på 3,4 meter. Den 10 var det blåsigt över de norra farvattnen då ett lågtryck rörde sig in mot Finland. På Bottenhavet var det en nordlig vind på 17 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 3,0 meter.

December

Den 5-6 december var det en sydvästlig vind över Sverige och längs västkusten blåste det 18 m/s. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 4,3 meter och vid Brofjorden nåddes 4,0 meter. På Östersjön blåste det 14 m/s och Huvudskärsbojen registrerade en signifikant våghöjd på 3,9 meter. Den 8 var det återigen sydvästlig vind längs västkusten. Denna gång 17 m/s och den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 4,2 meter och vid Brofjorden till 3,5 meter.

Den 10-11 december befann sig ett lågtryck på Norska havet och gav blåsigt väder över Skandinavien. På västkusten var det en sydlig vind på 23 m/s och den högsta signifikanta våghöjden var vid Väderöarna 5,1 meter, vid Brofjorden 4,5 meter. På Östersjön i sydlig vind om 16 m/s uppmättes 4,7 meter vid Huvudskärsbojen och 3,6 meter vid Knolls grund. 

Året avslutades med att ett lågtryck den 30 december rörde sig in över norra Sverige, längs västkusten blåste en sydvästlig vind på 20 m/s. Vid Väderöarna noterades 3,7 meter och vid Brofjorden 3,4 meter signifikant våghöjd.

Uppgifterna i texten bygger på icke-realtidsdata som tömts då bojarna tagits in på service. Dessa värden kan skilja något mot de som tidigare har rapporterats baserat på realtidsflödet.

*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20–30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.