Klimatanpassning innebär att rusta för de utmaningar som en ökad uppvärmning ger. Klimatförändringarna resulterar bland annat i mildare och blötare vintrar, stigande havsnivåer, ändrade flöden i vattendragen, längre perioder av torka och längre växtsäsong. Det blir sannolikt fler tillfällen med extremt väder. Sverige påverkas också av klimatförändringar i andra delar av världen. Det är viktigt att arbeta med att anpassa samhället till ett förändrat klimat, vid sidan av att minska utsläppen växthusgaser.
Det är många aktörer som har startat. Inom den offentliga sektorn arbetar länsstyrelserna och många kommuner, regioner och myndigheter. Klimatanpassning drivs också av en rad organisationer och branscher inom näringslivet, till exempel försäkring, bygg, lant- och skogsbruk.
Att ta ett övergripande grepp om klimatanpassningen innefattar att analysera på vilket sätt organisationens verksamheter är sårbara för klimatförändringar. Det innebär också att hitta effektiva och långsiktiga åtgärder för klimatanpassning som sedan genomförs och följs upp. Det är viktigt att arbetet genomsyrar all verksamhet i en organisation eller inom en sektor eller bransch.
Handlingsplan för skogen
Skogen och skogsbruket påverkas i hög grad av klimatförändringarna. Vegetationsperioderna blir längre, vintrarna blir mildare och somrarna torrare – något som ger effekter både för skogens tillväxt och för skaderisker.
Skogsstyrelsen har sedan många år tillbaka haft handlingsplaner för klimatanpassning, men ett mer systematiskt arbete kom i gång år 2019. Den nu gällande planen har tagits fram i samarbete med andra aktörer inom skogsbruket och innehåller riktlinjer för hela skogssektorn. Handlingsplanen baseras på en klimat- och sårbarhetsanalys, och beskriver mål för klimatanpassningen och förslag på åtgärder för att nå målen. Dessutom har indikatorer för att följa upp arbetet utvecklats.
"Brukandet av skogen behöver klimatanpassas så att den ger en fortsatt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls och hänsyn tas till andra allmänna intressen. Det handlar både om att säkra en kostnadseffektiv och långsiktig virkesförsörjning och att kunna bevara och utveckla skogens natur- och kulturmiljövärden inklusive kvaliteter kopplade till rekreation och renskötsel.”
Klimat och sårbarhetsanalys som underlag
Grunden för Skogsstyrelsens arbete med handlingsplanen var att kartlägga och väga risker för skogen och skogsbruket i ett förändrat klimat. Här analyserades risker i olika tidsperspektiv, från nuläge till mitten av seklet och till slutet av seklet. Analysen innehåller uppskattningar för kostnader, men också påverkan på människors liv och hälsa och ekosystem.
Resultaten pekar på att de tre största riskerna när det gäller kostnadsökningar är angrepp av granbarkborren, stormfällningar och rotröta. Andra risker är till exempel torka och brand, viltskador, översvämningar, körskador och transportproblem, erosion och ras.
När det gäller stormfällningar kan skadorna öka på grund av att tjälen minskar och att marken blir mer instabil med högre markfuktighet vintertid. Risken för rotröta kommer att öka vilket även det innebär ökad risk för att träd faller i stormar. Däremot visar inte forskningen på att antalet stormar förväntas öka i ett förändrat klimat.
Mål och åtgärder
Utifrån klimat- och sårbarhetsanalysen togs mål och förslag till åtgärder fram för klimatanpassningsarbetet inom skogssektorn. Det finns dels två mål som rör skogsproduktion, ett i närtid och ett på flera decenniers sikt, dels ett mål som rör andra värden i skogen. Förslagen på konkreta anpassningsåtgärder är i huvudsak riktade till skogsägare och andra aktörer som planerar och utför skogsbruksåtgärder.
Exempel på förslag till åtgärder som syftar till att säkra upp skogsproduktionen:
- Undvika att föryngra med gran på torr mark i hela landet, i syfte att motverka främst granbarkborren men även andra skadeinsekter.
- Blanda gran, tall och löv på olika sätt då många skadeinsekter, inklusive granbarkborren, blir mindre intresserade om det inte bara doftar av deras målträdslag.
- Bygga och underhålla skogsbilvägar bättre för varmare vintrar, byta feldimensionerade vägtrummor som inte tål förväntade extremflöden och komplettera med nya vägtrummor där det saknas.
Exempel på förslag till åtgärder som syftar till att säkra upp andra kvaliteter i skogen än skogsproduktion:
- Planera körning noggrant och undvika att kalavverka där erosion, ras eller skred skulle kunna skada infrastruktur, tomter, samhällsviktiga funktioner eller biologiskt värdefulla vatten.
- Bredda skyddszonerna runt miljöer som hyser fuktberoende flora och fauna (branter, kärr, surdrag, bäckar, sjökanter etc.) och restaurera våtmarker i ökad utsträckning för att förbättra fukt- och vattentillgången för skogens mångfald under allt torrare somrar.
- Utveckla hänsynsåtgärder för biologisk mångfald, till exempel genom att aktivt skapa döende träd (veteranisering) och död ved i skogar där det råder brist på sådana strukturer, så att populationer av hotade arter ges ökade möjligheter att förflytta sig norrut.
Uppföljning av effekter i skogen
För målen och åtgärdsförslagen finns flera målpreciseringar som konkretiserar vilka direkta effekter i skogen man önskar av arbetet. Några exempel:
- Mängden insektsdödad skog är i genomsnitt högst 500 000 kubikmeter per år under 2020-talet.
- Blandskogs- och lövandelen bibehålls eller ökar under 2020-talet i samtliga landsdelar jämfört med 2010-talet.
- Under 2020-talet minskar hyggesarealen per avrinningsområde jämfört med 2010-talet så att vattenrelaterade skador nedströms motverkas.
Utifrån målpreciseringarna definieras hur målen kan följas upp. I många fall hänvisas till befintliga databaser, inventeringar, och enkäter/intervjuer - exempelvis de regelbundna inventeringarna Riksskogstaxeringen och Återväxtuppföljningen.
Klimatanpassning inom myndigheten
I handlingsplanen specificerar Skogsstyrelsen hur man inom myndigheten ska driva på arbetet med klimatanpassning så att effekter i slutändan syns i skogen. Några exempel på fortsatt arbete inom myndigheten är olika typer av kunskapsspridning, myndighetssamverkan och fortsatta dialoger med skogsbruket. Skogsstyrelsen listar också utredningsbehov som att analysera vad det kostar att klimatanpassa i förhållande till nyttorna och hur föreskrifter och andra styrmedel kan utvecklas och kombineras för att på bästa sätt bidra till att anpassningsåtgärder vidtas i skogsbruket.
Involvera hela sektorn
Det är och har varit nödvändigt och självklart för Skogsstyrelsen att involvera aktörer inom hela sektorn för att förankra målen och åtgärdsförslagen. Genom dialoger med skogsägarföreningar och företrädare för storskogsbruket har olika ägarkategorier engagerats. Även miljöorganisationer och Sametinget har bjudits in till dialoger. Skogsstyrelsens befintliga forum för samverkan, som sektorsråd och sektorsdialoger på nationell och regional nivå, är och har varit viktiga kanaler för kommunikation.
Målarbetet startade med särskilda dialogmöten som Skogsstyrelsen arrangerade med varje organisation var för sig. Syftet var att etablera en samsyn kring problembilden, ett fundament för det fortsatta arbetet. Dialogmötena präglades av förutsättningslösa diskussioner.
”Det är mycket viktigt att ha ett ömsesidigt förtroende – att ha högt i tak och lyssna in varandras perspektiv. Det tog tid att få ihop företagsvisa möten i stället för gruppmöten, men var värt det”.
Sätta upp rimliga mål
Problembilden tecknades genom klimat- och sårbarhetsanalysen, som i sin tur ledde fram till mål och åtgärdsförslag. Ambitionen var att sätta mål med konkretiserande målpreciseringar som var så enkla som möjligt utan att bli alltför trubbiga, och samtidigt lätta att följa upp. I arbetet betonas särskilt att alla behöver känna sig delaktiga och tro på de åtgärder som föreslås. Arbetet måste vara frivilligt.
Åtgärdsförslagen är de bästa möjliga utifrån rådande kunskapsläge. Eftersom kunskapsläget kan förändras behöver arbetet ses som flexibelt och adaptivt, det vill säga kunna ändras efter nya förutsättningar.
Målen ska följas upp i sin helhet vart femte år. Men hur det praktiska arbetet med klimatanpassning av skogen och skogsbruket fortskrider är något som följs löpande. Bland annat fortsätter Skogsstyrelsen och skogsbruket att diskutera olika aspekter av klimatanpassning inom ramen för befintliga forum som sektorsråd och sektorsdialoger.
Fokus på långsiktighet
Klimatanpassning handlar ofta om arbete med mycket långa tidsperspektiv och det tar tid att utvärdera insatser. Men redan nu märks klimatförändringen, bland annat med granbarkborrens ökning.
”Faktiska händelser och skador som redan har uppstått är lättare att agera på, och enklare att få gehör för. Det är framför allt i det långsiktigt förebyggande arbetet vi behöver komma längre.”
Integrera i verksamheten
Arbetet med handlingsplanen har gett ringar på vattnet även internt inom Skogsstyrelsen. Ambitionen har varit att integrera klimatanpassningsarbetet inom befintlig verksamhet, och att gå från projekt till förvaltning. Från projektorganisationen har en tvärgående grupp bildats som arbetar över hela myndigheten. Dessutom har en klimatanpassningsspecialist anställts som koordinerar arbetet.
Finansiering
Varje aktör som ingår i klimatanpassningsarbetet finansierar sin egen arbetstid och eventuella kringkostnader.
Erfarenheter
- Nödvändigt jobba inom hela sektorn och att också vinstdrivande företag upplever att man har ett ekonomiskt egenintresse av att klimatanpassa.
- Att tänka till ordentligt från början för att kunna gå från projekt till förvaltning. Arbetet får inte upphöra när projektet tar slut eller stanna hos en enda person.
- Förankring tar mycket tid men kan vara en framgångsfaktor. Företagsvisa dialogmöten kräver mer än stormöten med många aktörer men ger ofta mer.
- Deltagarna behöver ha stor respekt och vara lyhörda för varandras villkor, exempelvis mellan privata och offentliga aktörer.
- Viktigt sätta upp så kallade indikatorer – mätetal för att följa upp målen. Men mätetalen måste vara tillräckligt enkla så att uppföljningen inte blir för komplicerad. Bra att återanvända befintliga mål och indikatorer eller databaser.
- Klimat- och sårbarhetsanalysen, målen, åtgärdsförslagen och den övergripande handlingsplanen måste ses som en helhet – allt hänger ihop.
Enligt Förordning (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete ska 32 nationella myndigheter (bland andra Skogsstyrelsen) och alla länsstyrelser genomföra klimat- och sårbarhetsanalyser, ta fram myndighetsmål för sitt arbete med klimatanpassning samt en handlingsplan för att uppnå målen. Myndigheterna ska årligen redovisa till SMHI och regeringskansliet hur arbetet med klimatanpassning fortlöper. I detta ingår att bedöma statusen på de föreslagna effektmålen.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.