Handlingsplan för klimatanpassning – Västerås stad

Västerås stad har tagit fram en handlingsplan för att systematiskt arbeta med klimatanpassning. Bland annat ska klimatanpassningsarbetet ingå som en naturlig del i kommunens befintliga processer.

Genom att strukturerat arbeta med klimatanpassning kan förändringarna i framtidens klimat bli lättare att hantera. En handlingsplan för klimatanpassning banar väg för att frågan får större genomslagskraft, samtidigt som man ökar medvetenheten om risker och sårbarheter i kommunen.

Hänsyn till klimatförändringen borde vara en lika naturlig och tydlig del av planeringen som hänsyn till att vi kommer ha en större befolkning i framtiden – det ska bara vara ytterligare en parameter att ta i hänsyn till. Detta menar Johan Ahlström som är riskingenjör i Västerås stad och en av de som startade projektet med att ta fram en handlingsplan för klimatanpassning för Västerås.

Schematisk bild anpassning Västerås
Klimatförändringen innebär en ökad sårbarhet för kommunen. Förstora Bild

Arbetet med att ta fram handlingsplanen för klimatanpassning pågick under år 2014-2015 men påbörjades redan år 2012 i samband med en förstudie.

Började med enkla åtgärder

Under arbetets början söktes inspiration från andra kommuners handlingsplaner. För att hitta en struktur att utgå från underlättade det att titta på redan existerande handlingsplaner. 

Förslag på anpassningsåtgärder och utvärdering av olika alternativ kräver inte nödvändigtvis omfattande analyser - åtminstone inte i ett första steg. Detta är slutsatser från Västerås stad som menar att om man tar för stort grepp om frågan redan i början av arbetet, riskerar utredningar och analysarbete bli så omfattande att planen kanske aldrig verkställs. Att börja med enklare åtgärder och successivt genomföra mer omfattande analyser kan därför vara bättre. I starten är det bättre med konkreta aktiviteter eftersom beskrivningen av genomförandet samt nyttoeffekten då kan bli tydligare. 

Ingår i befintliga processer

Västerås handlingsplan fokuserar på åtgärder inom stadens egna processer, förvaltningar och bolag, alltså områden där kommunen själva har möjlighet att påverka. För att få in klimatanpassningsarbetet i befintliga processer arbetade man utifrån frågeställningar om var frågorna täcks in idag och var de kan förstärkas ytterligare.

Uppföljning

För att säkerställa att arbetet genomförs och ger önskade effekter är det enligt Johan Ahlström viktigt med en plan för uppföljning samt att utse ansvariga personer för de åtgärder som ska genomföras. Som Västerås klimatanpassningssamordnare bär han yttersta ansvaret med att koordinera uppföljningsarbetet och en avstämning med ansvariga för åtgärderna görs årligen.

Kostnader

Totalt lades ca 200 000 kr på förstudien (inkl. konsult). Finansiering gällande åtgärder har ansvarig förvaltning i uppdrag att budgetera för. I planen framgår att genomförandet av handlingsplanen är beroende av när respektive nämnd klarar av finansiering inom ram och att det krävs att klimatanpassningsplanen styr beslut i samband med att kommunens budget läggs.

Erfarenheter

Erfarenheter från arbetet med klimatanpassning i Västerås har visat på att fokus måste läggas på samhällsplanering, effektiva kyllösningar och byggnadstekniska åtgärder. Att säkra vattenhållning för lantbrukarna är också en viktig fråga. För att komma igång med att arbeta med klimatanpassning kan det vara bättre att starta med färre konkreta åtgärder än försöka greppa många stora. 

Kontakt för mer information om exemplet

Fler exempel på klimatanpassning

Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.