Nytt projekt ska öka förståelsen för tippningspunkter

Förra veckan deltog SMHI på ett uppstartsmöte för ett europeiskt forskningsprojekt om klimattippningspunkter. Projektet samlar forskare från en rad olika discipliner för att förbättra vår förståelse för tippningspunkter, och hur de påverkar både ekosystem och samhällen.

Arktis-is

Tippningspunkter (engelska. tipping points) benämner det som ibland brukar kallas tröskelpunkter, brytpunkter eller tröskeleffekter. Inom klimatvetenskapen innebär det en förändring i jordsystemet som leder till ett systemskifte i klimatsystemet. Överskridande av tippningspunkter eller abrupta ändringar i klimatsystemet kan inte uteslutas som det ser ut idag och risken ökar med ökande uppvärmning. De mest känsliga systemen är sannolikt inlandsisarna på Grönland och delar av Västantarktis, tropiska korallrev och nordliga permafrostområden. Andra tippningspunkter handlar om ändringar i den storskaliga havscirkulationen eller utbredd skogsdöd.*

Att överskrida tippningspunkter kan göra det ännu svårare att stoppa den globala temperaturökningen och kan leda till stora risker för globala och regionala ekosystem och samhällen. Därför är det viktigt att öka förståelsen för tippningspunkter, säger Torben Koenigk, klimatforskare och projektledare för SMHI.

Öka förståelsen och bidra till nya indikatorer

Forskningsprojektet som SMHI ska delta i går under akronymen TipESM (Exploring Tipping Points and their Impacts Using Earth System Models) och är koordinerat av Danmarks Meteorologiske Institut (DMI). Totalt är det 15 samarbetspartners runt om i Europa som ska bidra med sin expertis inom klimatvetenskap och om klimatpåverkan. Projektet kommer också innebära ett samarbete med World Climate Research Programme (WCRP) och Future-Earth-projektet TIPMIP.

Projektet samlar all den senaste kunskapen om tippningspunkter och vi kommer koordinera nya klimatsystemsimuleringar genomförda av det internationella forskningssamhället. Experter inom olika forskningsområden kommer jobba tillsammans för att bättre förstå regionala konsekvenser av att överskrida tippningspunkter, säger Torben Koenigk, klimatforskare och projektledare för SMHI.

Med hjälp av kunskap från de senaste jordsystemmodellerna och observationer ska forskarna undersöka både rollen av gradvisa klimatförändringar för tippning i enskilda ekosystem och samhällen, och effekten av att korsa specifika tippningspunkter för samhälle, ekosystem och biologisk mångfald. Forskarna kommer också undersöka förbättringar av nyckelprocesser i modellerna så som: inlandsisar, vegetation och markanvändning, permafrost samt biogeokemi i havet och på land. I slutet av projektet kommer ett riskregister för tippningspunkter att presenteras.

Projektet pågår till 2027

SMHI fokuserar främst på att undersöka kaskader av tippningspunkter, alltså om överskridande av en tippningspunkt kan utlösa en annan tippningspunkt. Dessutom kommer SMHI undersöka länken mellan extremer och tippningspunkter. Kan extremhändelser utlösa tippningspunkter och hur förändras extremer efter en tippningspunkt har överskridits, är två av frågeställningarna. Utöver det kommer SMHI att bidra med kommunikations- och disseminationsaktiviteter.

Projektet avslutas i december 2027 och då presenteras de slutgiltiga resultaten.