På SMHIs Rossby Centre arbetar ett trettiotal forskare med att utveckla klimatmodeller och undersöka hur klimatet förändras. Klimatmodeller går att använda till en mängd olika typer av studier om hur klimatet har förändrats och hur den framtida utvecklingen påverkas av olika stora utsläpp av växthusgaser. Genom att göra många olika modellsimuleringar kan forskarna också skapa ett bredare underlag av modellsimulerade perioder för statistiska jämförelser till exempel med historiska observationer. Detta är inte minst viktigt för studier av extremhändelser. Eftersom dessa är ovanliga finns som regel dåligt med observationer av dem vilket försvårar noggrannare analyser.
Jämförelse med 20 580 möjliga somrar
Det senaste året har klimatforskaren Renate Wilcke lett en studie där den varma perioden maj till augusti 2018 jämförts med sammanlagt 20 580 modellsimuleringar av motsvarande fyramånadersperioder under de senaste 70 åren gjorda med fem olika klimatmodeller.
– Vi kan se att det stora datamaterialet innehåller somrar som liknar 2018, men de är väldigt ovanliga. De förekommer i maximalt 5 procent av de 20 580 somrarna, och någon modell visar liknande somrar i mindre än 1 procent av simuleringarna, säger Renate Wilcke, klimatforskare på SMHI Rossby Centre.
Klimatförändringen påverkar sannolikheten
Utifrån studien kan forskarna konstatera att även under förindustriella förhållanden (1861–1890) skulle en sommar som den 2018 kunnat inträffa enligt klimatmodellerna, men det skulle varit mycket låg sannolikhet för detta.
– Vi kan se att den klimatförändring som pågår redan har ökat sannolikheten för en så varm sommar som den vi upplevde 2018 i Sverige. Så sent som 1951-1980 var det relativt låg sannolikhet att vi skulle upplevt en sådan varm sommar, men sannolikheten har ökat mycket under de senaste decennierna, säger Renate Wilcke.
I en uppföljande studie planerar Renate Wilcke och hennes forskarkollegor större modellstudier där de ska undersöka temperaturförhållandena under fler tillfällen med liknande långvariga högtrycksblockeringar som den som rådde sommaren 2018. Dessa studier kan leda till mer kunskap om hur den pågående klimatförändringen påverkar temperaturförhållandena i Sverige.
– Tillgång till de här stora datamaterialen med simuleringar från klimatmodeller gör att vi kan lära oss mycket om klimatförändringen och särskilt om olika ovanliga extremhändelser. Därför är det så oerhört viktigt att vi fortsätter forska och utveckla våra klimatmodeller och också att vi tar fram de stora ensemblerna av modellsimuleringar som är ett verktyg för till exempel den här typen av studier, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.