Forskare utvärderar funktion av grön infrastruktur i utveckling av ny stadsatlas

Grön infrastruktur är en typ av naturbaserad lösning som används allt oftare i våra städer. I ett nytt projekt ska forskare från SMHI, SLU och Lunds universitet göra en utvärdering av hur grön infrastruktur kan vara effektivt mot både översvämning och värmestress – samtidigt. Resultatet ska presenteras i en stadsatlas som kan användas av kommuner i sitt arbete med att skapa en mångfunktionell och klimatföljsam stadsplanering.

Det var en entusiastisk grupp projektdeltagare som samlades till startmöte för projektet Green4Extremes. Tillsammans med representanter för Norrköpings kommun och Malmö stad gick forskarna från SMHI, Lunds universitet och SLU igenom projektets mål och diskuterade behov och metoder.

Projektet ska göra en integrerad utvärdering som visar hur grön infrastruktur kan vara effektiv vid flera typer av extremväder, samtidigt. För projektets fallstudier kommer forskarna att utgå från några extrema väderhändelser som har redan har inträffat i Sverige och återskapa dessa i klimat- och hydrologiska modeller. Då kan de också undersöka vad som skulle hända om motsvarande extremväder inträffar i en stad i framtiden, när den pågående klimatförändringen gjort att den globala medeltemperaturen är 2-3 grader högre än förindustriell tid.

Fyra bänkar placerade i cirkel på en stenlagt yta omgiven av skuggande träd med vattenspegel i bakgrunden.
Grön infrastruktur är en typ av naturbaserad lösning där gröna ytor och vegetation används i stadsplanering och som klimatanpassningsåtgärd. Forskare ska nu utvärdera hur en grön infrastruktur kan vara mångfunktionell, det vill säga hur den samtidigt kan vara effektiv vid flera olika typer av extremväder, såsom värmeböljor och skyfall som kan leda till översvämningar.

Mål: stadsatlas med praktisk nytta 

– Vårt mål är att skapa en högupplöst stadsatlas som är skalbar och har många lager information. Den ska vara användbar i stadsplaneringen och stödja en mångfunktionell och klimatkänslig stadsplanering, säger Isabel Ribeiro, projektledare och forskare inom luftmiljö och värme på SMHI.

Behoven av denna typ av information är stor runt om i Sveriges städer och kommuner. Olika typer av naturbaserade lösningar med vegetation och strukturer för att leda och samla upp vatten, används redan idag i stadsplaneringen och som en del i kommunernas klimatanpassningsarbete för att skydda invånare och infrastruktur i staden och göra den mer trivsam.

Behovsägare viktiga för slutresultatet

De representanter för Norrköping och Malmö som ingår i projektet utgör en viktig kontaktyta mellan forskare och användare. Dialogen om behov och lösningar är central för att göra stadsatlasen användbar i praktiken, i de kommunala planeringsprocesserna. Från Malmö stad deltar Ludwig Sonesson som arbetar med frågor som rör stadsplanering.

– De framtidsscenarion som tagits fram inom forskningen tidigare har sällan hög nog upplösning att de kan användas i den detaljerade stadsplaneringen. Vår förhoppning är att vi genom det här projektet kan få en bättre förståelse för hur Malmös grönska klarar framtidens klimat och att vi kan se framtiden i den detalj som behövs för att göra informerade val i planprocessen säger Ludwig Sonesson, utredare, Malmö stad.  

Projektet Green4Extremes är finansierat av forskningsrådet Formas. Det pågår fram till och med 2026. Projektet bygger vidare på den forskning som tidigare gjorts inom SMHI inom området värme och luftmiljö i städer, bland annat i projektet BRIGHT som fortfarande pågår. 

Projektinformation: Green4Extremes – Grön infrastruktur för synergisk klimatanpassning till extrema väderhändelser