Det är kanske svårt att föreställa sig när man blickar ut genom fönstret, att för 6000 tusen år sedan var Europa täckt av skog. Mellan för 6000–2500 år sedan gick landskapet igenom stora förändringar, där 10 procent av skogen höggs ner, för att göra plats åt en växande civilisation. Framförallt skedde förändringen i södra Europa där populationen och behoven var störst.
Ändrat landskap innebär ändrat klimat
Klimatsystemet påverkas av landytan och hur den interagerar med atmosfären. Hur marken används påverkar till exempel landytans reflektionsförmåga (albedo) som påverkar strålningsbalansen. När Europa var täckt med skog kan man lite förenklat säga att det var lågt albedo, men i takt med avverkningen av skogen så har albedot ökat. Med mer yta med högt albedo ökar reflektionen av kortvågig strålning. Framförallt under en vinter med snötäcke är skillnaden i albedo stor mellan skog och öppet land.
Det är inte bara landytans reflektionsförmåga som förändras av avskogningen utan både avdunstning och vind förändras, vilket ändrar energiutbytet mellan landytan och atmosfären.
Modellerna visar en tidig påverkan
För att kunna se vilken effekt förändringen av landytan hade på klimatet använde forskarna, med Gustav Strandberg i spetsen (SMHI), globala och regionala klimatmodeller. Det i kombination med att rekonstruera landytan genom att analysera flera tusen år gamla pollen som bevarats i sjösediment. Med hjälp av klimatmodeller framtagna på SMHI simulerade forskarna Europas klimat runt 500 år f.Kr. både påverkat och opåverkat av människan, för att sedan göra jämförelser.
Resultaten visar att människan hade en tidig påverkan på det europeiska klimatet. De så kallade antropogena (mänskliga) förändringarna som utgjordes av avskogning var tillräckligt stora för att ha en effekt framförallt på sommartemperaturen i södra Europa, säger Gustav Strandberg, forskare i klimatologi vid SMHI.
I södra Europa kan det ha blivit upp till 1,5 grad varmare än vad det skulle varit utan mänsklig påverkan.
Studien har gjort att vi har lärt oss mer om hur klimatet var då och klimatsystemet. Det har också gjort att vi har förbättrat modellerna och kan vara säkra på att de presterar bättre i framtiden. Den bekräftar också insikter om att markanvändningen även är viktigt för framtidens klimat i Europa, säger Gustav Strandberg.