Aerosolernas kylande effekt har delvis maskerat en del av den globala uppvärmningen till följd av ökade halter av växthusgaser. Åtgärder för förbättrad luftkvalitet och hälsa har under de senaste decennierna därför lett till kraftig temperaturökning bland annat i Europa, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.
Aerosoler är fasta partiklar, som sot eller pollen, eller vätskedroppar exempelvis dimma som finns i atmosfären. Utsläpp av aerosoler och ämnen som kan ge upphov till aerosoler i atmosfären kan vara naturliga eller orsakade av människan. Människans utsläpp, de så kallade antropogena utsläppen, sker främst i samband med förbränning av fossila bränslen och industriella processer eller via mekanisk uppvirvling av stoft från marken.
Sulfatpartiklar och sot är två vanliga aerosoltyper som har olika effekt på klimatet genom att på olika sätt påverka strålningsbalansen. Sot absorberar strålningen medan sulfatpartiklar har en kylande effekt genom att reflektera den infallande solstrålningen.
Viktigt beslutsunderlag för att möta klimatförändringar
Det sker forskning om aerosolers påverkan på klimatet runt om i världen och Europa, men det finns fortfarande många kunskapsluckor att fylla. Ett av de forskningsprojekt som pågår är det europeiska projektet FORCeS (Constrained aerosol forcing for improved climate projections) som SMHI är med och driver. Nu har projektet publicerat en kortfattad sammanfattning för beslutsfattare (policy brief) om aerolsolers påverkan på regionalt klimat.
Minskade mängder aerosoler i ett framtida klimat ställer högre krav på reduktion av växthusgasutsläpp för att klara Parisavtalets temperaturmål. För att kunna möta framtida klimatförändringar är det viktigt att känna till hur regionala ändringar i aerosolkoncentrationer påverkar klimatet, säger Helena Martins chef för SMHIs Rossby Centre.
Dubbelt så hög temperaturökning i Europa
Sammanfattningen från forskningsprojeket FORCeS som finns publicerad på engelska lyfter fram tre viktiga budskap:
- Aerosoler har haft, och förväntas ha, en stark inverkan på klimatet för flera regioner i världen. För den europeiska kontinenten har aerosoler bidragit till en temperaturökning på mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren.
- Politik som syftar till att förbättra luftkvaliteten och som leder till minskning av aerosoler kommer öka den regionala uppvärmningen och dess effekter. Detta förstärker behovet av kraftfullare åtgärder för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser.
- Den vetenskapliga förståelsen av aerosoler, deras interaktion med klimatet och hur de kan undersökas med hjälp av klimatmodeller behöver förbättras. Ny kunskap kommer göra det möjligt att informera beslutsfattare mer exakt om regionala förändringar i klimatet och effekterna det har, för att i sin tur kunna bidra till verkningsfulla framtida klimatanpassningsåtgärder.
Med sammanfattningen hoppas forskarna öka intresset för frågorna och att perspektivet om aerosolers påverkan på det regionala klimatet lyfts fram i beslut som rör klimatförändringarna.
Resultat presenteras på EU-nivå i februari
FORCeS-projektet är i sin slutfas och utöver att färdigställa alla forskningsstudier arbetar forskarna bland annat med att ta fram ytterligare en kortfattad sammanfattning för beslutsfattare (policy brief), baserat på forskningen som genomförs i projektet. Projektet kommer också presentera resultat och delta under ett möte med beslutsfattare på EU-nivå i februari 2024.