Sammanfattning av stormen Louis

I fredags den 23 februari drog ett litet men intensivt lågtryck namngivet Louis av den franska vädertjänsten in över Västsverige. I samband med detta uppmättes storm i medelvind och orkan i byarna. Här följer en sammanfattning av stormen som gav upphov till materiella skador i bland annat Göteborg där delar av ett tak blåste ner över tågledningarna.

Animering av lufttryck och byvindar under stormen Louis

Vinga nära februarirekordet från 2011

Stormanimeringen av Louis framfart visar att de högsta vindarna turligt nog ändå förekom inom ett begränsat område. Den högsta uppmätta medelvinden i samband med Louis blev 30,4 m/s vid Västergötlands enda kuststation Vinga utanför Göteborg. Där uppmättes även den högsta byvinden på 39,9 m/s under Louis. Det sistnämnda värdet var mycket nära det svenska byvindsrekordet utanför fjällen för februari månad. Det sattes den 8 februari 2011 då Hanö i Blekinge uppmätte 40,2 m/s i byarna. Byvindsrekorden sträcker sig i allmänhet som längst tillbaka till 1995 då stationsnätet automatiserades.

Högsta vindhastigheter i februari

Lika blåsigt vid Vinga i samband med Gudrun 2005

För den kopplade mätserien Vinga-Trubaduren är fredagens värde på 30,4 m/s ett av de högsta som uppmätts oavsett tid på året. Under åren 1997-2007 saknades en automatstation ute på Vinga varför vindmätningarna för de åren hämtats från Trubaduren. Med det sagt får vi gå tillbaka till stormen Gudrun den 8-9 januari 2005 för att finna en exakt lika hög medelvind där. Allra mest blåste det dock ute på Vinga den 5 januari 1976 då medelvinden där nådde 39,0 m/s vilket även är svenskt medelvindsrekord för januari utanför fjällen. Även under septemberorkanen 1969 blåste det mer då medelvinden kom upp i 31,0 m/s.

Orkanernas höst 1969

50 år sedan den svåra septemberorkanen

Orkanbyar vid fyra kuststationer

Totalt fyra stationer vid västkusten uppmätte orkanbyar under Louis framfart. Utöver Vinga skedde detta vid Måseskär (35,3 m/s) i Bohuslän, Väderöarna (36,3 m/s) i Bohuslän och Nidingen (33,0 m/s) i Halland.

Analys av väderläget klockan 01 den 23 februari 2024.
Analys av väderläget klockan 01 den 23 februari 2024. Illustration SMHI Förstora Bild

Stormbyar in över land

Även in över land förekom stormbyar i Götaland. Hällum i Västergötland uppmätte en byvind på 28,3 m/s. Detta är ett högt värde för Hällums del men deras byvindsrekord är på 34,9 m/s och uppmättes i juli 2012 i samband med en tromb. I Göteborg uppmättes stormbyar på som mest 24,8 m/s.

Högsta uppmätta byvinden i Gustavsfors i Värmland

I Värmland såg det initialt ut som att det skulle kunna förekomma stormbyar men den högsta uppmätta byvinden blev "bara" 24,0 m/s i Sunne. På andra sidan Klarälven uppmätte grannstationen Gustavsfors en maximal byvind på 21,6 m/s. För Gustavsfors del är detta den högsta uppmätta byvinden som observerats där sedan mätningarna inleddes 1995. Förmodligen blåste det dock mer i byarna både i januari 1993 och februari 1989 då den manuella stationen där mätte en medelvind på 19,0 m/s. Men på den tiden gjordes inga byvindsmätningar. 

Vindrekord för Sunne

Stationen Sunne i Värmland upprättades i samband med automatiseringen av stationsnätet 1995/1996. I samband med Louis kom medelvinden där som mest upp i 15,2 m/s. Detta är den högsta medelvind som uppmätts där oavsett tid på året. I februari 2020 noterades en medelvind på 14,3 m/s samt en byvind på 25,5 m/s.

Återkomsttider för byvindhastigheter under Louis

De stationer med längst återkomsttider under Louis var Gustavsfors och Vinga. För Gustavsfors beräknas återkomsttiden till 35 år, för Vingas del 27 år och i Sunne knappt 14 år. I Göteborg där man drabbades av stormbyar är återkomsttiden endast ungefär 3 år och i Hällum 8 år.

//SMHIs klimatologer