Jag har tagit som tradition att uppmärksamma stationer som fyller 100 år. Det vill säga i år rör det sig om stationer som startade år 1922.
Det handlar om tre hydrologiska stationer (Suorva, Västersel och Källstorp) och en meteorologisk klimatstation (Valsjöbyn) som nu uppnått den aktningsvärda åldern av 100 år. Dessutom är det ytterligare ett par stationer som förtjänar att omnämnas i det här blogginlägget.
Valsjöbyn i Jämtland
Valsjöbyn ligger i Jämtlandsfjällen nära norska gränsen. Lite drygt 4 mil norrut ligger Gäddede. Mätningar av nederbörd inleddes 1922 och stationen fyller således ett hundra år.
I samband med det senaste observatörsbytet ändrade vi namnet till Valsjöbyn. Från början kallades stationen Valsjön, vilket är namnet på den närliggande sjön.
I norr, väster och söder finns höjder över 1000 meter, medan stationen ligger på cirka 330 meter över havet. Det innebär en viss nederbördsskugga och stationen är inte någon av våra nederbördsrikaste. Den normala årsnederbörden för Valsjöbyn (1991-2020) är 635,6 mm. Det ska jämföras med de allra nederbördsrikaste stationerna i Jämtlandsfjällen som har en normal årsnederbörd över 1000 mm.
Suorva, Luleälven
I september 1922 började mätningarna vid stationen Kårtejaure en bit uppströms Stora Sjöfallet. Hade mätningarna inletts några månader tidigare hade den delvis rekordhöga vårfloden 1922 kunnat fångas.
1971 fortsatte mätningarna vid stationen Vietas (Suorvadelen). I den serien adderas det vatten som går genom Vietas kraftverk och det som släpps bredvid (spillvattnet) från Suorva.
I vattenföringsdiagrammet från Suorva syns tydligt hur etappvisa regleringar ändrat vattenföringen under åren med i nutiden högre vinterflöden och lägre vårflodstoppar.
Innan regleringarna dominerades landskapet av det mäktiga Stora Sjöfallet.
Västersel, Moälven
Vattenflödet nära Moälvens utlopp från Anundsjösjön började mätas år 1922 vid stationen Mellansel. 1952 byggdes en ny station en liten bit uppströms den förra och den fick namn efter grannbyn Västersel.
- Medelflödet under de 100 åren 1922-2022 är 16 m³/s.
- Det allra högsta flödet uppmättes i maj 1945 på 186 m³/s.
- Det allra lägsta flödet inträffade i augusti 1994 med 1,9 m³/s.
Källstorp, Ljungbyån
1922 startade mätningar i Ljungbyån, vid stationen Källstorp utanför orten Trekanten i Småland. 1967 flyttades mätningarna en liten bit nedströms då stationen Källstorp 2 byggdes.
- Medelflödet under de 100 åren 1922-2022 är 2,3 m³/s.
- Det allra högsta flödet inträffade i april 1936 med 35 m³/s.
- Det allra lägsta flödet observerades i juli 1994 med 0,001 m³/s. Även under somrarna 2018 och 2019 var flödet väldigt lågt.
Övriga stationer
Vår nederbördsstation i Västerhaninge söder om Stockholm startade enligt vår stationskatalog 1922 men i arkivet finns mätningar sedan 1918. Västerhaninge borde alltså ha uppmärksammats som hundraåring redan 2018. Jag beklagar att vi missade detta.
Strålningsmätningar i Stockholm utförs numera automatiskt via en strålningsstation placerad vid Kungliga Tekniska högskolan. Den räknas som en egen station i vår nummerserie och går ibland under namnet Stockholm Sol.
Strålningsmätningarna har genom åren utförts på olika platser i Stockholm och mätningar av solskenstid inleddes redan 1904.
Mätningarna av globalstrålning inleddes 1922, så det mätprogrammet fyller 100 år i år.
Long-term global radiation in Stockholm
Sverker Hellström