I samband med den mäktiga värmebölja som i Italien benämnts Lucifer rapporterade Siracusa på Sicilien i onsdags den 11 augusti 2021 hela 48,8°. Detta är om det verifieras nytt europeiskt värmerekord.
Nya värmerekord i parti och minut kan nog skapa en del klimatångest. Men just i det här fallet så innebär det ur rent väderstatistisk synpunkt en öppning. Det har nämligen varit en riktig röra vad gäller värmerekord för Europa.
Enligt världsmeteorologiorganisationen WMO är det gällande värmerekordet för Europa 48,0° i Aten och Elefsina den 10 juli 1977.
Global Weather and Climate Extremes
Men en del fristående bedömare menar att vissa höga temperaturer i Grekland kan ha varit påverkade av skogsbränder. De framhåller istället att annat värde från Sicilien, 48,5° i Catenanuova den 10 augusti 1999. Men den noteringen är å andra sidan inte accepterad av WMO.
Det spanska värmerekordet är enligt WMO 47,3° i Montoro den 13 juli 2017. I den rekordsammanställning som Regional Climate Center för Europa sammanställt har den spanska vädertjänsten däremot angett ett annat rekordvärde samma dag.
Temperaturrekord - Regional Climate Center
Så där kan man hålla på för andra länder och världsdelar också. Störst blir förvirringen när det gäller värmerekordet för Afrika. WMO anger ett värde på 55° i Tunisien 1931 medan andra bedömare menar att det inte finns något trovärdigt värde i Afrika högre än 51,3°.
Varför denna förvirring?
Det är naturligtvis inte bra att det meteorologiska samfundet inte kan enas om vilka som varit våra högsta uppmätta temperaturer på jorden. Men hur kan det ha blivit så här?
När det gäller äldre mätningar är det ett känt problem att vissa stationer kan ha varit överexponerade för direkt eller reflekterad solstrålning. Det var nog även den tidens meteorologer medvetna om. Men det kanske inte bedömdes som så noga. Väderrekord är ju bara något för nördiga kalenderbitare (?).
Men de senaste årtiondena har vi blivit alltmer medvetna om att förändringar i väderextremer kan bli ett viktigt inslag i klimatförändringarna. Då är det synd att dokumentationen inte alltid hängt med.
Här i Sverige tycker jag att vi är lyckligt lottade i sammanhanget med en sammanhållen organisation inom SMHI för observationer, prognoser, granskning och klimatanalys.
På andra håll kan det vara mer eller mindre fristående organisationer som svarar för olika delar i kedjan. I länder med federal struktur kan det dessutom finnas parallella regionala och nationella stationsnät, vilket inte gör det hela enklare.
Spännande utvärdering av rekordet i Siracusa
Nu ska WMO utvärdera det möjliga nya europeiska värmerekordet i Siracusa. Såvida det inte slås redan de närmaste dagarna i Spanien.
Den här typen av utvärderingar brukar vara mycket intressanta att läsa. Inte minst på grund av att de ger en inblick i hur olika stationsnät och granskningsprocedurer ser ut.
Sverker Hellström