Modeller har ingen egen temadag. Det kan förbrylla mig när saker som kanelbullar och kladdkakor fått egna temadagar. Jag kan personligen tycka att modeller förtjänar att lyftas eftersom de är viktiga verktyg i vårt samhälle och används i allt från arkitektur och ekonomi till beräkning av vattenflöden eller framtida klimat.
Därför tar jag tillfället att lyfta detta idag. För idag, är en lika bra dag som alla andra, att prata om modeller.
Sanna modeller?
Ibland får SMHI frågan om våra modeller är ”sanna” eller inte. På det vill jag svara att en modell är en beskrivning av verkligheten, ingenting mer. För komplexa samband som väder, vattenföring eller flöden av näringsämnen är det så gott som omöjligt att göra helt exakta beräkningar. Det beror att det krävs enormt mycket kunskap om det system som ska modelleras och att det finns ett visst mått av kaos inblandat. Kaos är lurigt att beräkna.
Trots svårigheterna att göra korrekta beskrivningar så finns all orsak till fortsatt arbete. Modeller är nämligen väldigt användbara. De är pålitliga och förutsägbara eftersom vi ju skapat dem själva och så länge vi vet om osäkerheterna kan vi veta hur resultaten ska användas. Ta vattenföring som exempel.
Om det regnat 80 mm över ett avrinningsområde, kan vi räkna på hur flödet nedströms kommer bli. Matematiken är inte helt enkel, men i alla fall tydlig. När modellresultatet jämförs med observation ser vi att flödet nedströms beskrivs till 95% korrekt. Det kan bero på att avdunstningen var större än vi bad modellen räkna på eller att mer vatten lagrats i marken. Vårt flöde är inte helt "sant", men det är sannolikt tillräckligt bra för många användningsområden. Dessutom har vi nu kunskap om flödet uppströms mätpunkten och behöver inte gissa oss fram. Rena gissningar är liksom kaos, kluriga.
Modeller som trumfar observationer
Det finns exempel på när modeller beskriver verkligheten bättre än observationer. SMHI har många observationer runt om i landet och tar även in ganska många som görs av andra än oss. Med modellen kan vi se att observationer uppströms och nedströms överensstämmer med modellresultatet. Om en mätning däremellan avviker alldeles för mycket, kan vi reagera och rätta till observationen. Det är praktiskt och viktigt att kunna göra så.
Ja, jag skulle kunna prata länge om hur bra det är att använda sig av modeller. Vi kan med modeller göra prognoser. Vi kan modellera olika scenarier för hur vattendrag justeras. Vi kan bevisa samband och se hur vattenflöden påverkas i framtida klimat. Med hjälp av modeller förstår vi verkligheten bättre.
Använd hydrologisk data på rätt sätt
På smhi.se finns mycket data som tagits fram med den hydrologiska modellen S-HYPE. Om du använder dig av modellresultat hoppas jag att du bär med dig att det är just framtaget med en modell och inte är en sanning. I verktyget Jämförelse mellan modellresultat och mätningar i Sveriges vattendrag kan du jämföra modellresultat och data från observationer.
Det går också att tröttna på att arbeta med modeller. Ibland kan jag längta efter att strunta i script och excellark och sätta mig vid vattendrag. Den strida strömmen vatten kanske gör mig medveten om att jag aldrig kommer se skymten av det som passerat. Panta Rei. Även där skiljer sig verkligheten från modeller. Modeller är inte särskilt filosofiska. De är inte heller så smaskiga. Fjärde oktober och sjunde november får kanske fortsätta vara tillägnade sötsaker.
Om ni vill läsa mer om modeller finns det artiklar i SMHIs kunskapsbank, bland annat Modeller för att beräkna vattenföring
//Katarina
