Varför kan väderprognoser skilja sig åt?

Det är vanligt att olika väderappar eller tjänster visar olika prognoser för samma plats och tid. Skillnaderna beror på flera faktorer, till exempel från vilken beräkningsmodell som används, hur ofta prognosen uppdateras och hur resultaten tolkas.

Atmosfären är ett komplext system där små skillnader i startdata kan växa och ge stora skillnader i prognoserna efter några dagar. Denna egenskap kallas kaos. Det innebär att det alltid finns en osäkerhet i prognoser – särskilt för längre tidsperioder.

Prognosmodellerna skiljer sig åt

Prognoser tas fram med numeriska vädermodeller, vilka är avancerade beräkningssystem som beskriver hur atmosfären fungerar med hjälp av fysikaliska ekvationer.

Det finns flera olika modeller i världen. De skiljer sig bland annat i:

• Upplösning – hur detaljerat beräkningarna görs i tid och rum.
• Observationer – vilka källor som används, till exempel radar, satelliter och markstationer.
• Beskrivning av processer – hur exempelvis molnbildning och nederbörd representeras.
• Geografiskt fokus – vissa modeller är globala, andra är regionala och mer detaljerade över ett begränsat område.

Skillnader i modellernas utformning leder till olika resultat för samma plats och tid.

Uppdateringsfrekvens spelar roll

En annan faktor är hur ofta en prognos uppdateras. Prognoser som uppdateras flera gånger per dygn har större chans att fånga snabba väderomslag. Varje ny prognos använder dessutom de senaste observationerna, vilket gör att den bättre speglar det aktuella vädret.

Prognoserna bearbetas och tolkas

Prognoser kan bearbetas på olika sätt. Meteorologer använder sin kunskap och erfarenhet för att tolka modellresultat, särskilt vid komplexa vädersituationer och för lokala förutsättningar. Här tillämpas även statistiska metoder. Osäkerheten kan presenteras på olika sätt, till exempel som sannolikhet för regn eller som ett spann för förväntad regnmängd. Tolkningen kan skilja sig mellan olika aktörer och bidra till variationer i prognoserna.

SMHIs arbete med prognoser

SMHI använder ett brett observationsnät, både svenska och internationella data, samt flera prognosmodeller – bland annat högupplösta regionala modeller och globala modeller från europeiska samarbeten.

Prognoserna uppdateras flera gånger per dygn och kompletteras med meteorologernas expertbedömningar. På så sätt blir de så tillförlitliga som möjligt för svenska förhållanden.

Sammanfattning

Skillnader mellan väderprognoser beror främst på:

• Skillnader mellan prognosmodeller.
• Atmosfärens kaotiska beteende, som gör att prognoser alltid innehåller en viss osäkerhet.
• Hur ofta prognosen uppdateras och hur resultaten tolkas.

Detta gör att två prognoser inte alltid visar samma resultat – men båda kan vara rimliga utifrån sina förutsättningar.