När temperaturen inte understiger 20°C under hela natten kallas det för tropisk natt. Detta fenomen förekommer vanligast när fuktig luft strömmar in under senare delen av sommaren. Då är vattnet i hav och sjöar som varmast och den högre luftfuktigheten dämpar utstrålning av värme. I inlandet förekommer därför sällan tropiska nätter. Även innerstäder där gator och huskroppar magasinerar värme ger goda förutsättningar för tropiska nätter.
Tropiska nätter förekommer ofta i samband med värmeböljor. SMHI definierar värmebölja som ”en sammanhängande period då dygnets högsta temperatur är minst 25.0°C minst fem dagar i sträck”. Värmeböljor har negativa effekter på hälsan och i kombination med tropiska nätter kan effekterna bli allvarligare.
Tropisk natt och tropiskt dygn
Med tropisk natt menas egentligen att temperaturen inte sjunker under 20° under natten (20-08 svensk sommartid). Med tropiskt dygn menas att temperaturen inte sjunker under 20° under hela temperaturdygnet (klockan 20-20 svensk sommartid). Oftast är det ingen skillnad men en kraftig eftermiddagsskur kan sänka temperaturen under det som uppmätts under natten.
Av praktiska skäl utnyttjas oftast tropiska dygn i statistiken, bland annat därför att många stationer tidigare bara avläste minimitemperaturen en gång per dygn, på kvällen.
Hur ofta förekommer tropiska nätter?
Det är det storskaliga väderläget i kombination med lokala förutsättningar som bestämmer om och när en tropisk natt inträffar på en viss plats. Vi får därför stora lokala och regionala variationer mellan norr och söder, kust och inland. Vi har här valt att förenkla det hela genom att bortse från dessa skillnader och visualisera hela Sverige på en gång.
Tropiska dygn har förekommit under de flesta år i Sverige, men under varma somrar som 1997, 2002 och 2018 har antalet observationer varit som högst (figur 1). Under ett tropiskt dygn har dygnets lägsta temperatur varit minst 20,0°C på en eller flera av SMHIs väderstationer. Under perioden 1945-1960 saknas dock några stationers observationer i SMHIs databas varför antalet tropiska dygn kan komma att öka i diagrammet nedan under denna period när data från fler stationer förs in i databasen.
Det är även under just dessa varma somrar, 1997, 2002 och 2018, som vi också upplevt några av våra mest intensiva värmeböljor. 2017 var det inte ett enda tillfälle då någon station i Sverige noterade ett tropisk dygn, medan det under 2018 var 27 stycken. År 2014 förekom 20 dygn men mest antal var det 1997 då det var 30 stycken. Varje dygn det året från den 8 augusti till och med den 3 september var det ett tropisk dygn i Sverige, 27 stycken i rad.

Det är stora variationer i antalet tropiska dygn mellan olika år, då till exempel rekordsommaren 1997 åtföljdes av en sommar helt utan tropiska dygn. Det kan ändå nämnas att under den aktuella perioden (1945-2022) så har intervallet mellan år då minst ett tropiskt dygn inträffat minskat. Detta ligger helt i linje med vad klimatmodellerna visar i sina framtidsscenarier (se avsnitt nedan).
Tidiga och sena tropiska dygn
Tropiska dygn inträffar oftast under den senare delen av sommaren (juli-augusti) då solen haft tid att värma upp vattnet i våra större sjöar och hav. Omkring månadsskiftet mellan juli och augusti är den tid då flest tropiska dygn har observerats (figur 2). De på året tidigaste tropiska dygnen har noterats på Vinga den 3 juni 2018 och vid Kullen den 4 juni 1982. Den senaste på året är från Ölands norra udde den 5 september 2002.

Varmaste tropiska nätterna på Kullen och Östergarnsholm
I tabellen nedan visas de varmaste tropiska dygnen som förekommit i Sverige mellan 1945 och 2022.
Station | Minimitemperatur | Datum |
---|---|---|
Kullen | 23,7° | 10 aug 1975 |
Östergarnsholm | 23,7° | 2 aug 2018 |
Gotska Sandön | 23,6° | 4 aug 2014 |
Utklippan | 23,6° | 1 aug 2018 |
Hoburg | 23,6° | 2 aug 2018 |
Utklippan | 23,5° | 2 aug 2018 |
De högsta noteringarna i Norrland sedan 1945 är från Rödkallen och Storön utanför Norrbottenskusten med 22,6º den 26 juli 2014, och Frösön där det var 22,3º den 3 juli 1968 (figur 3). Värdet från Frösön är det högsta som någonsin uppmätts i Norrlands inland.
![Dygnets lägsta temperatur [°C] natten till 3 juli 1968. Dygnets lägsta temperatur [°C] natten till 3 juli 1968.](/polopoly_fs/1.23422.1490011980!/image/1968-07-03-mintemp2.png_gen/derivatives/Original_542px/image/1968-07-03-mintemp2.png)
Vanligast med tropiska nätter längs kusterna
Tropiska nätter är vanligast från västkusten upp till Södermanlandskusten. Där har många stationer under de senaste 50 åren i genomsnitt vart tredje år haft minst en tropisk natt. Tropiska nätter förekommer även längs hela Norrlandskusten.
Nedan visas en tabell med de år och orter som haft flest antal tropiska nätter och en annan tabell som visar åren och platserna för de längsta sammanhängande perioderna med tropiska dygn mellan 1945 och 2022. Näsudden, som ligger på södra Gotland, innehar för närvarande toppnoteringarna både för flest antal tropiska nätter under ett och samma år samt för längsta sammanhållna period av tropiska nätter. Noterbart är också att alla fallen nedan observerats under generellt varma somrar.
Station | Antal | År |
---|---|---|
Näsudden | 19 | 1997 |
Landsort | 18 | 2018 |
Svenska Högarna | 17 | 2018 |
Utklippan | 17 | 1997 |
Station | Antal dygn | År |
---|---|---|
Näsudden | 15 | 1997 |
Utklippan | 11 | 2018 |
Landsort | 11 | 2018 |
Antalet tropiska nätter kommer att öka
SMHI deltog i den statliga Klimat- och sårbarhetsutredningen i vilken man hade som mål att kartlägga samhällets sårbarhet för extrema väderhändelser och successiva klimatförändringar på kort, medellång och lång sikt. I utredningen drogs slutsatsen att perioder med höga temperaturer förväntas bli vanligare i Sverige, samt att de högsta temperaturerna kommer att stiga ytterligare jämfört med nutid (2007).
De analyser av klimatscenarier som utredningen presenterade pekade på att antalet tropiska nätter förväntas öka kraftigt i Götaland, Svealand samt utmed Norrlandskusten (figur 4). Dessa områden kan under perioden 2071-2100 komma att ha samma antal tropiska nätter som man idag upplever i Sydeuropa. Det ska dock poängteras att det klimatscenario som visas i Figur 4 bygger på den modell och det utsläppsscenario, A2, som ger den största temperaturökningen.
