Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Halofenomen

Tangentbågar och omskriven halo

En halokomponent som kan vara ganska knepig vid haloidentifiering är tangentbågar till 22°-halon. Tangentbågarnas utseende varierar nämligen kraftigt beroende på solhöjden.

Om man ser den vanliga 22°-halon vid låg solhöjd vintertid så kan man ibland iaktta två bågar som böjer av svagt från ovankanten av 22°-halon. Ibland ser man bara den ena av bågarna och ibland kan man bara ana komponenten som en ljusförstärkning vid 22°-halons ovankant. Detta är den så kallade övre tangentbågen.

Det finns även en undre tangentbåge vid underkanten av 22°-halon. Men eftersom 22°-halon är en ring med ett vinkelavstånd på 22° från solen så kan man förstås inte se de undre tangentbågarna om solhöjden är lägre än 22°. Såvida man inte är i flygplan eller liknande.

Det är iskristaller formade som långa prismor med horisontell huvudaxel som ger upphov till tangentbågar. Den horisontella huvudaxeln är det avgörande villkoret, i övrigt kan iskristallerna rotera i alla möjliga vinklar mot solens vertikalplan.

Kristallytor vinkelräta mot solens vertikalplan ger en ljusförstärkning på ovansidan eller undersidan av 22°-halon. Kristallytor med annan orientering ger en ljuskurva som på ett komplicerat sätt varierar med solhöjden. Det är detta viuppfattar som bågar.

I den mån tangentbågarna är färgade så har de likt andra halofenomen en röd nyans på insidan närmast solen.

Horisontalcirkel och tangentbågar

Välutbildat halofenomen med horisontalcirkel samt övre och undre tangentbågar i Åstorp i Skåne den 14 april 2014. Foto: Jessica Yngvesson.

I den här bilden från Åstorp kan man se övre och undre tangentbåge som de ser ut vid en solhöjd av ungefär 25°.

I en annan bild med betydligt lägre solhöjd (5° eller mindre) är den övre tangentbågen betydligt spetsigare.

Övre tangentbåge vid låg solhöjd.

Övre tangentbåge vid låg solhöjd (cirka 5°) tillsammans med andra halofenomen.

Den omskrivna halon

Det som händer om solhöjden är omkring 30° är att den undre tangentbågen utbreder sig uppåt och den övre tangentbågen utbreder sig neråt. Tangentbågarna förenas och bildar ett ellipsliknande mönster med den vanliga 22°-halon innanför. Detta kallas ibland för den omskrivna halon.

Omskriven halo och horisontalcirkel.

Omskriven halo kring 22°-ringen samt horisontalcirkel i Villshärad utanför Halmstad den 13 maj 2025. Foto: Agnetha Klotz.

Bilden ovan är tagen mitt på dagen i mitten av maj i Halland och den omskrivna halon har ungefär det utseende den får vid en solhöjd på 45°.

Om solhöjden är högre än ungefär 55° (mitt på dagen i södra Sverige vid midsommartid) ligger den omskrivna halon så nära 22°-halon att de kan vara svåra att särskilja.

Andra tangentbågar

Liknande tangentbågar kan även ses kring 46°-halon. Men eftersom 46°-halon är både svagare och betydligt sällsyntare än 22°-halon så är det svårt att se den typen av tangentbågar.

Ovanför den övre tangentbågen till 22°-halon kan man ibland se ytterligare en båge, den så kallade Parrys båge.

Läs mer om Parrys båge i Kunskapsbanken

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Halofenomen

    Halo kallas optiska fenomen i form av färgade eller ofärgade ringar, bågar, pelare eller ljusa fläckar runt solen och ibland månen. Dessa fenomen u...

  • Halofenomen

    22°-halo

    Ett av de vanligaste halofenomenen är en ring på ett vinkelavstånd från solen på 22°. Vissa gånger är 22°-halon mycket tydlig. Andra gånger krävs d...

  • Halofenomen

    46°-halo, supralaterala och infralaterala bågar

    Några ovanligare halofenomen är 46°-halon, supralaterala och infralaterala bågar samt Parrys supralaterala och infralaterala bågar. De är till sitt...

  • Halofenomen

    Bisolar - parhelia

    Ett av de mest slående halofenomenen är bisolar. Ett gammalt svenskt namn är vädersolar. Ett annat namn för bisol är parhelia och av namnet framgår...

  • Halofenomen

    Cirkumhorisontbågen

    Denna färgsprakande halo kan inte observeras i Sverige, utom möjligtvis i allra sydligaste Skåne. Detta eftersom solen måste stå högt på himlen, mi...

  • Halofenomen

    Cirkumzenitala bågen

    Denna ganska sällsynta halo förväxlas ibland med regnbågen på grund av dess klara och vackra färger. Den är dock böjd på motsatt sätt som regnbågen...

  • Halofenomen

    Horisontalcirkeln, anthelion och 120°-bisolar

    I samband med välutvecklade halofenomen kan man få se en cirkel som sträcker sig runt himlavalvet på samma höjd över horisonten som solen. Det är d...

  • Halofenomen

    Liljequists och Edbäcks bisolar

    En del sällsynta halofenomen har fått namn efter sina upptäckare. Det finns bland aannat några halokomponenter som fått namn efter svenskar .

Relaterade faktapaket

Väderprognoser

En blek sol strålar genom morgondimma.

Strålning

Moln

Optiska fenomen