Havsvågor 2023

Vinter

Flera lågtryck passerade Sverige under vintern och på västkusten steg den signifikanta våghöjden* över 4 meter vid många tillfällen. Däremot var våghöjderna mer beskedliga i Östersjön och Bottenhavet, bara ett fåtal gånger överskred den signifikanta våghöjden 3 meter.

Det första tillfället under 2023 med tremetersvågor var den 7 januari. Då var det en sydostlig vind på Bottenhavet och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till just 3,0 meter.

Den 11 januari befann sig ett lågtryck på Norska havet. På västkusten var det en sydlig vind på 23 m/s och den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 3,9 meter. På Östersjön var det en sydlig vind på 15 m/s och den signifikanta våghöjden vid Knolls grund steg till 3,6 meter.

Den 15 januari passerade ett lågtryck över mellersta Sverige. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 19 m/s. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 4,6 meter och vid Brofjorden till 3,8 meter. På Östersjön var det en sydlig vind på 15 m/s och den signifikanta våghöjden vid Knolls grund steg till 4,1 meter, den högsta noteringen för Östersjön under vintern.

Nästa tillfälle med högre vågor var den 29–30 januari då ett lågtryck passerade norra Sverige. På västkusten var det en västlig vind på 20 m/s och den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 4,3 meter och vid Brofjorden till 4,5 meter.

Februari bjöd på fler tillfällen med signifikanta våghöjder över 4 meter på de västra farvattnen. Den 9 februari var det en sydvästlig vind på 22 m/s längs västkusten och den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 4,8 meter och vid Väderöarna till 4,3 meter.

Dagen efter var det en västlig vind på 19 m/s på Bottenhavet och vid Finngrundet steg den signifikanta våghöjden till 3,1 meter, vinterns högsta värde för Bottenhavet.

Lågtrycket Otto passerade Sverige den 17–18 februari och längs västkusten var det en västlig vind på 17 m/s. Vinterns högsta signifikanta våghöjd observerades då vid Väderöarna med 5,3 meter och vid Brofjorden steg vågorna till 4,8 meter. På Bottenhavet var det en nordvästlig vind på 18 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet skrevs till 3,0 meter.

Nästa tillfälle med fyrametersvågor var den 20 februari då ett lågtryck passerade mellersta Sverige. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 19 m/s och den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 4,5 meter och vid Väderöarna till 4,4 meter.

Den 25 februari befann sig ett lågtryck öster om Sverige och på Östersjön var det en nordlig vind på 15 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Knolls grund steg då till 3,7 meter.

Vår

Under den första vårmånaden observerades signifikanta våghöjder över 3 meter i alla de tre havsbassängerna. I april och maj var de signifikanta våghöjderna lägre, sällan över 2,5 meter.

Den 4 mars befann sig ett lågtryck öster om Sverige och på Bottenhavet var det en nordvästlig vind på 23 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 4,0 meter. Detta var den högsta signifikanta våghöjden för mars månad på platsen sedan mätningarna startade 2006. På Östersjön blåste en nordvästlig vind på 19 m/s, vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 3,7 meter.

Den 13–14 mars passerade ett lågtryck mellersta Sverige och längs västkusten var det en sydvästlig vind på 14 m/s. Vid Brofjorden steg den signifikanta våghöjden till 3,6 meter och vid Väderöarna till 3,3 meter. På Östersjön var det en sydvästlig vind på 15 m/s och vid den nyligen sjösatta Huvudskärsbojen steg den signifikanta våghöjden till 3,8 meter. På Bottenhavet var det en sydvästlig vind på 11 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 3,0 meter.

Vårens högsta signifikanta våghöjd observerades den 17 mars då ett lågtryck rörde sig upp längs Norges kust. Längs västkusten var det en sydlig vind på 22 m/s och den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 4,4 meter.

Den 27 mars rörde sig ett lågtryck längs Finska viken och på Bottenviken var det en nordlig vind på 21 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 4,0 meter. Precis i månadsskiftet var det en nordlig vind på de östra farvattnen. Vid Knolls grund blåste det 13 m/s och den signifikanta våghöjden nådde 2,5 meter på kvällen den 31 mars.

I april höll sig de signifikanta våghöjderna under 2 meter fram till den 13 då ett lågtryck befann sig på Nordsjön. På Östersjön var det en ostlig vind på 12 m/s och månadens högsta signifikanta våghöjd 3,3 meter observerades vid Huvudskärsbojen.

Därefter höll sig den signifikanta våghöjden åter under 2 meter fram till den 25 april då ett lågtryck rörde sig in över södra Sverige. Längs västkusten var det en västlig vind på 13 m/s vilket gav en signifikant våghöjd vid Brofjorden på 2,3 meter och vid Väderöarna 2,1 meter.

Nästa tillfälle med högre vågor var den 29 april då ett lågtryck passerade mellersta Sverige. Längs västkusten var det en nordvästlig vind på 14 m/s och den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 2,5 meter och vid Väderöarna till 2,4 meter.

Maj började med att ytterligare ett lågtryck passerade mellersta Sverige. På västkusten var det en nordvästlig vind på 16 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg den 1 maj till 2,3 meter och vid Väderöarna till 2,1 meter. På Östersjön var det en sydlig vind på 12 m/s och den signifikanta våghöjden vid Huvudskärsbojen nådde 2,2 meter och vid Knolls grund 1,8 meter.

Sedan höll sig den signifikanta våghöjden under 2 meter fram till den 17 maj då ett lågtryck rörde sig norrut över de östra farvattnen. Längs västkusten var det en nordvästlig vind på 16 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 2,4 meter och vid Brofjorden till 2,3 meter.

Den 27 maj befann sig ett lågtryck på Norska havet. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 16 m/s. Den högsta signifikanta våghöjden för maj, 2,9 meter observerades då vid Väderöarna, vid Brofjorden steg våghöjden till 2,5 meter.

Sommar

Sommaren är vanligtvis inte de stora vågornas årstid. Signifikanta våghöjder över 3 meter noterades endast vid tre tillfällen under de tre sommarmånaderna. Men mycket anmärkningsvärt var att vid ett av dessa tillfällen registrerades årets högsta signifikanta våghöjd om sex meter.

Under månadens första halva var det mestadels nordliga till nordostliga vindar och på de västra farvattnen höll sig den signifikanta våghöjden under 1,5 meter fram till den 22. Under denna period hittade man de högsta vågorna på de östra farvattnen istället.

Den 1 juni var det en nordostlig vind på 13 m/s på Östersjön och vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 1,8 meter. Den 2 var det en nordlig vind på 15 m/s över Bottenhavet och vid Finngrundet steg den signifikanta våghöjden till 1,9  meter.

Nästa tillfälle med lite högre vågor var den 8 juni, då var det en nordostlig vind på 14 m/s på Östersjön. Den signifikanta våghöjden steg snabbt vid Knolls grund till 1,8 meter.

Efter detta blev det ombytta roller och den signifikanta våghöjden höll sig under 1,5 meter på de östra farvattnen resten av månaden. De högsta vågorna hittade man istället på de västra farvattnen.

Den 22 juni var det en västlig vind på 13 m/s längs västkusten och den signifikanta våghöjden vid Brofjorden och Väderöarna steg till 2,3 meter.

Den 27 juni blåste det mycket på västra Skagerrak men inte så mycket vid svenska kusten. Men vågor med lång vågperiod letade sig in till Väderöarna och Brofjorden där den signifikanta våghöjden noterades till 1,9 respektive 2,3 meter.

Månadens högsta signifikanta våghöjd noterades den 30 juni då det var en västlig vind på 18 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 3,6 meter och vid Väderöarna till 3,3 meter.

Det var precis vid midnatt mellan den 2 och 3 som juli månads överlägset högsta signifikanta våghöjd noterades vid Brofjorden. Registreringen i vågbojen anger 5,97 meter vilket i arkiven avrundas till sex meter jämnt. Såpass höga vågor är sällsynta under sommaren, det är bara vid ett fåtal tillfällen som vågor högre än sex meter uppmätts under den årstiden. Tittar vi på enskilda vågor så uppmättes den allra högsta vågen till 8,2 meter. Dessa noteringar kom att stå sig som året högsta vågor i svenska vatten.

Den 2–3 juli låg Skagerrak i sydkanten på ett omfattande lågtryck, Väderöarna hade vid tillfället en medelvind på 21 m/s och byvindar på upp till 25 m/s. Vågorna gick höga även vid Väderöarnas vågboj, men med 4,9 meter som maxvärde natten mot den 3 juli var den noteringen ändå en dryg meter lägre än sin granne i sydost.

Blåsten avtog snabbt, ett knappt dygn senare sjönk våghöjden vid Brofjorden och Väderöarna under tre meter. Där skulle den stanna månaden ut, förutom Brofjordens notering på exakt 3,0 meter natten mot den 18 juli då ett omfattande lågtryck rörde sig från Nordsjön upp över Norska havet.

På haven i öster var våghöjderna så blygsamma som det vanligtvis anstår en julimånad. I Bottenhavet noterade Finngrundet sina högsta vågor vid samma tillfällen som bojarna på västkusten. På kvällen den 2 juli nådde den signifikanta våghöjden 2,2 meter och på morgonen den 17 juli noterades 1,9 meter. I övrigt höll sig den signifikanta våghöjden vid Finngrundet under 1,5 meter.

Östersjöns två svenska vågbojar noterade inte heller några särdeles stora vågor. Förutom 2,8 meter vid Huvudskär ost och 2,3 meter vid Knolls grund den 3 juli, uppmättes tvåmetersvågor i övrigt endast i efterdyningarna av den lågtryckspassagen. Den 4 juli noterade Huvudskär ost 2,5 meter, dagen efter nådde våghöjden 2,1 meter vid samma plats. Knolls grund hade 1,9 meter den 6 juli, övriga dagar var våghöjderna lägre vid de båda mätplatserna i Östersjön.

Den 7 augusti började lågtrycket Hans röra sig in mot södra Sverige från sydost. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 17 m/s och vid Brofjorden steg den signifikanta våghöjden till 4,7 meter. Väderöbojen noterade 4,2 meter.

På Östersjön var det en sydlig vind på 16 m/s. Huvudskärsbojen noterade då en signifikant våghöjd på 4,2 m vilket var ett nytt rekord för augusti på platsen. Det tidigare rekordet 3,9 meter var från 2008. Vid Knolls grund steg våghöjden till 3,5 meter.

På Bottenhavet var det en sydlig vind på 18 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 2,8 meter.

Den 23 augusti rörde sig ett lågtryck in över mellersta Sverige. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 12 m/s. Den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 2,2 meter och vid Väderöarna till 2,0 meter.

Den 27 augusti var det återigen lite högre våghöjder då ett lågtryck befann sig över Sydnorge. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 14 m/s och den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 2,1 meter. På Bottenhavet var det en sydlig vind på 11 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 1,8 meter.

Höst

Det första tillfället under höstmånaderna med lite högre våghöjder var den 5 september. Då var det en sydvästlig vind längs västkusten. Den signifikanta våghöjden vid Väderöarna steg till 2,3 meter och vid Brofjorden till 2,0 meter.

Sedan var det en period med lägre våghöjder fram till den 19 september då ett lågtryckssystem närmade sig Skandinavien. Längs västkusten var det en sydvästlig vind på 17 m/s. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 2,8 meter och vid Brofjorden till 2,3 meter.

Men septembermånadens högsta signifikanta våghöjd noterades vid Huvudskärsbojen med 4,1 meter natten mot den 20 september. På platsen var det en sydlig vind på 17 m/s. Vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 3,2 meter.

På Bottenhavet var det en sydvästlig vind på 17 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 2,2 meter.

Sedan var det återigen en lugnare period fram till den 30 september då ett lågtryck rörde sig in över norra Skandinavien. Längs västkusten var det en västlig vind på 17 m/s. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 3,3 meter och vid Brofjorden till 2,7 meter.

Det första tillfället med högre vågor under oktober var den 6–7 då ett lågtryck passerade mellersta Sverige. På västkusten var det en sydvästlig vind på 20 m/s och den signifikanta våghöjden vid Brofjorden steg till 4,0 meter. Vid Väderöarna steg den till 3,8 meter.

På Östersjön var det samtidigt en nordvästlig vind på 15 m/s. Vid Knolls grund steg signifikanta våghöjden till 3,1 meter och vid Huvudskär till 3,0 meter. På Bottenhavet blåste nordvästlig vind på 24 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 3,9 meter.

Nästa tillfälle med höga vågor var den 11 och 14 oktober då två lågtryck passerade efter varandra. Vid båda tillfällena var det sydvästliga vindar längs västkusten. Som mest var medelvinden 23 m/s. Månadens högsta signifikanta våghöjd noterades då vid Väderöarna med 5,7 meter vilket var en tangering av det tidigare högsta oktobervärdet från 2017. Vid Brofjorden steg den signifikanta våghöjden till 4,9 meter.

På Östersjön blåste det 14 m/s och vid Huvudskär steg den signifikanta våghöjden till 3,6 meter.

Efter dessa händelser höll sig den signifikanta våghöjden längs västkusten under 2,5 meter resten av månaden. Orsaken till detta är att de starka vindar som kom senare under månaden var från ost, vilket inte bygger upp några höga vågor längs denna kust.

Den 20–21 närmade sig stormen Babet och på Östersjön resulterade detta i kraftiga ostliga till nordostliga vindar. Vid Hanö uppmättes en medelvind på 25,6 m/s och vindbyarna var av orkanstyrka med 33,2 m/s. Vid Knolls grund väster om Gotland steg den signifikanta våghöjden till 2,9 meter och vid Huvudskär i norra Östersjön till 4,5 meter. Maxvågorna som rapporterades från Huvudskär var samtidigt 8,6 meter. De högsta vindhastigheterna under stormen Babet förekom dock i de södra delarna av Östersjön där inga direkta mätningar av våghöjder finns tillgängliga. Modelldata tyder på att den signifikanta våghöjden i södra Östersjön varit åtminstone fem meter under natten mot den 21 oktober.

När stormen hade passerat var det sedan en lugnare period med förhållandevis små våghöjder.

Den 31 oktober passerade ett lågtryck över södra Sverige. På Bottenhavet var det nordostliga vindar på 18 m/s och vid Finngrundet steg den signifikanta våghöjden till 3,7 meter.

Den 3 november var det återigen blåsigt på Bottenhavet med en ostlig vind på 12 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 3,0 meter.

Fram till den 22 november var det mestadels ostliga vindar och den signifikanta våghöjden längs västkusten höll sig under två meter.

Den 22–23 november rörde sig ett omfattande och djupt lågtryck från Grönlandshavet till Norska havet. På västkusten var det en sydvästlig vind på 21 m/s och månadens högsta signifikanta våghöjd noterades vid Väderöarna med 5,0 meter. Vid Brofjorden steg den till 4,5 meter.

På Östersjön var det samtidigt en sydvästlig vind och vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 4,0 meter. På Bottenhavet blåste sydvästlig vind på 18 m/s, vid Finngrundet noterades en signifikant våghöjd på 3,2 meter. Inga mätningar finns från Huvudskärsbojen eftersom den togs in för säsongen en vecka tidigare, den 15 november.

Den 28 november befann sig ett lågtryck öster om Skandinavien. På Bottenhavet var det en nordlig vind på 23 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 4,9 meter. På Östersjön var det en nordlig vind på 12 m/s och vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 2,9 meter.

December

Den 1 december blåste en nordlig vind på 16 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet steg till 2,6 meter. På Östersjön var det en nordlig vind på 14 m/s och vid Knolls grund steg den signifikanta våghöjden till 2,8 meter.

Nästa tillfälle med högre vågor var den 12 december då det var en nordlig vind på 13  m/s på Östersjön och den signifikanta våghöjden vid Knolls grund steg till 2,4 meter.

Längs västkusten var det en lugn inledning av månaden och fram till den 15 december höll sig den signifikanta våghöjden under 1  meter.

Månadens stora väderhändelse inträffade den 21–22 december då ovädret Pia passerade över södra Sverige och längs västkusten var det en nordvästlig vind på 21 m/s. Vid Väderöarna steg den signifikanta våghöjden till 4,0 meter och vid Brofjorden till 3,4 meter. Anledningen till att det inte blev ännu högre våghöjder var att vinden kom från norska kusten och sträckan för vågorna att byggas upp blev relativ kort.

Nordvästvinden nådde Östersjön ett halvt dygn senare. Vid Knolls grund blåste det 18 m/s och den signifikanta våghöjden steg till 3,6 meter. På Bottenhavet var vinden nordlig på 17 m/s och den signifikanta våghöjden vid Finngrundet nådde 3,5 meter.

På juldagen, den 25 december passerade återigen ett lågtryck södra Sverige. Denna gång var det en västlig vind på 14 m/s längs västkusten och månadens högsta signifikanta våghöjd observerades vid Brofjorden med 4,3 meter, Väderöarna hade 4,0 meter.

Den 27–28 december berörde ett lågtryckssystem Skandinavien och högre vågor noterades vid Väderöarna med en signifikant våghöjd på 3,4 meter.

*Signifikant våghöjd är medelhöjden för tredjedelen högsta vågor under tidsintervall som i dessa mätserier är 20–30 minuter. Avbrott i mätserierna förekommer.