-Åsarna i Värmland. Midsommarnatten blev tropisk i Nordkoster och Väderöarna, det vill säga temperaturen sjönk inte under 20,0°. Senare under midsommarhelgen blev det i södra Sverige allt ostadigare. I Göteborg orsakade åskskurar strömavbrott för drygt 30000 hushåll under midsommardagen. Sedan under
det uppehåll eller bara små nederbördsmängder. Påsken 2022 inföll den 14-18 april. Skärtorsdagen den 14 e bjöd ett lågtryck inledningsvis på ostadigt väder i landets södra halva. I norr växte ett högtryck in från Norska havet. Lågtrycket i söder drog bort under långfredagen. Högtrycket i norr
, Gästrikland och södra Lappland. Storlien-Storvallen fick 8,9 mm. På många håll i landet var det ändå högsommarvarmt. Exempelvis så hade Stockholm 26,0° och Haparanda 25,1° som högst. Nationaldagen 2020 bjöd på ostadigt väder i så gott som hela landet. De största mängderna föll från norra Svealand upp till
När vinden på sommarhalvåret blåser från land eller längs kusten med land till vänster om vindriktningen transporteras det varma ytvattnet ut från kusten. Det betyder till exempel för den svenska ostkusten vindar mellan väst och syd. Om vinden är tillräckligt stark och blåser tillräckligt länge
maximitemperaturen högre jämfört med många andra stationer i Götaland och Svealand, däribland Stockholm, Lund, Karlstad, Göteborg och Malmö. I södra Sverige var vädret mer ostadigt och i västra Götaland och Svealand föll även en del regn i anslutning till en frontzon. Nordkoster i Bohuslän fick under dagen 19 mm
det var det klart värsta. Det bildades på Atlanten väster om Irland på kvällen den 2 och rörde sig sedan åt ostnordost via Skottland och Nordsjön till Jylland, där ovädret kulminerade den 3 kl 19 med ett så lågt lufttryck som 953 hPa. Under den följande natten passerade det tvärs över Götaland från
kustbandet till nära -10° i en del dalgångar i väster. Den uppmätta årsnederbörden har ett maximum på de kustnära höjderna med lokalt över 800 mm. Det innebär de nederbördsrikaste områdena längs hela ostkusten. Minst årsnederbörd har kustbandet och en del dalgångar med 500-600 mm. Varmast i Hoting och
medelvindhastigheten vid Landsort nått orkanstyrka vid två tillfällen, den 10 januari 1960 och den 30 december 1983, då det blåste 33 m/s. Det förstnämnda tillfället är för övrigt lite speciellt, eftersom vindriktningen var ostnordostlig och inte västlig, som oftast är den vanliga vid svåra stormar i våra farvatten
kan man läsa i Hartmut Pauldrachs bok "Väder, död och pina på Gotland före 1860". Stormar Den högsta medelvind som rapporterats från en gotländsk station är 32 m/s på Gotska Sandön den 1 november 1969, ett klassiskt ovädersdygn längs stora delar av ostkusten. Det är dock troligt att det blåste ungefär
. Snödrivorna hindrade all trafik på många av vägarna under två dygn. Vid detta tillfälle förekom också kraftig åska. Ett annat märkligt snöoväder drabbade landskapet så tidigt på säsongen som den 29 november 1973, då Komstorp vid ostkusten uppmätte 68 cm snö. Det allra största snödjupet i Blekinge uppmättes
