Vad är isdygn och frostdygn?

Isdygn och frostdygn är klimatologiska begrepp som används både av SMHI och i massmedia. Men den exakta betydelsen kanske inte är helt självklar.

Isdygn

Med isdygn menas att temperaturen inte överstiger 0,0°C under dygnet. Egentligen avses då inte ett kalenderdygn utan det så kallade temperaturdygnet. Temperaturdygnet sträcker sig från klockan 19 (klockan 20 svensk sommartid) föregående dygn till klockan 19 (klockan 20) innevarande dygn.

Isdygn är inte alls något ovanligt. Mitt i vintern är det i åtminstone norra Sverige snarare mer regel än undantag att temperaturen inte når upp till noll. I norra Norrland har man i genomsnitt (normalperioden 1961-90) 100-150 isdygn per år. Vid Skånes kuster är det 20-30 isdygn normalt.
 

Nationella isdygn

Ett uttryck som dykt upp på senare år är så kallade "nationella isdygn". Det betyder att samtliga stationer i Sverige har isdygn samtidigt.
 

Ingenstans i Sverige gick temperaturen högre än -8,8°C den 11 januari 1987 vilket är det kallaste nationella isdygnet som observerats under perioden 1952-2016. Illustration SMHI Förstora Bild

Under milda vintrar kan det hända att vi inte har något enda nationellt isdygn i Sverige. Mildvintrarna 1988-1993 bjöd inte på ett enda nationellt isdygn. Den vinter som uppvisat flest isdygn i rad är 1969/70 med 25 sådana. Statistiken sträcker sig tillbaks till 1951, varför exempelvis krigsvintrarna inte ingår i studien.

Flest isdygn i rad är 10 stycken mellan 11 och 20 februari 1970.

Det dygn som uppvisat den allra lägsta maximitemperaturen för Sverige är den 11 januari 1987, då ingen station hade högre än -8,8°C.

År 1973 var det ett nationellt isdygn så tidigt på säsongen som den 1 december. År 1978 hade vi ett nationellt isdygn så pass sent som den 22 mars. Det är de kända ytterligheterna när det gäller tidiga och sena nationella isdygn i Sverige. Nationella isdygn är som mest frekventa under januari och februari vilka även statistiskt sett är de kallaste månaderna.

Antal nationella isdygn från 1952 till 2016
Antal nationella isdygn under olika vintersäsonger. 1952 står för vintern 1951/52 och så vidare. Lägg märke till den sex år långa perioden utan något enda nationellt isdygn vintrarna 1987/88 till 1992/93. Illustration SMHI Förstora Bild

Frostdygn

Med frostdygn menas att dygnets minimitemperatur är -0,1°C eller lägre. Precis som när det gäller isdygn så är det det så kallade temperaturdygnet (19-19) som avses.

Det normala antalet frostdygn per år (gällande referensperioden 1961-90) varierar mellan cirka 75 stycken vid Skånes kuster till drygt 240 stycken i nordvästra Norrland.

Under sommarhalvåret är det naturligare att tala om frostnätter eftersom det då främst är nattetid man kan förvänta sig frost. I den här statistiken behandlas dock frostnätter och frostdygn på samma sätt.

Jämviktsläget 0,0°C

Jämviktsläget 0,0°C för vatten i fast och flytande form behandlas som synes lite olika i definitionen av isdygn respektive frostdygn.

Det kan tolkas så att temperaturen måste överstiga jämviktsläget för att isdygnet ska upphöra, medan temperaturen måste understiga jämviktsläget för att frost ska uppträda.