Temperaturen mäts vid ett ganska stort antal platser numera, men det har inte alltid varit så. Vill man följa hur temperaturen varierat under lång tid upptäcker man snart att det endast fanns ett fåtal mätplatser under 1700- och 1800-talen.
Det var först kring 1860 som Sverige fick ett rikstäckande nät och inte minst ett standardiserat sätt att mäta. De flesta sammanställningar som SMHI gör över temperaturens variation över lång tid inleds därför med året 1860.
Tre speciella serier bör nämnas i detta sammanhang. Det är de mycket långa mätserierna från Uppsala, Stockholm och Lund som har ursprung från 1700-talet.
Klimatindikator - temperatur
Den första versionen av klimatindikator för temperatur byggde på observationer från enbart 35 platser i landet. Om vi ser på kartan över de stationer som ingick i den beräkningen framgår att flertalet av dessa stationer ligger i södra delen av landet. En annan detalj är en övervikt av stationer nära kusten än i fjällen.
Temperaturen är i genomsnitt högre i söder än i norr och dessutom högre utmed kusterna än i fjällen. Därmed fick den tidigare beräknade klimatindikatorn temperatur en högre temperatur än om den hade beräknats utifrån stationer med en jämnare geografisk fördelning.
Temperatur baserad på griddade data
Vid SMHI finns det en griddad databas kallad ptHBV. I den finns dygnsvärden av temperatur från 1945 och fram till idag.
Griddad innebär att det finns data, till exempel temperatur, i ett regelbundet rutnät över ett stort område. I detta fall är rutnätet 4*4 km och det täcker Sverige.
För att ta fram de griddade värdena används en beräkningsmodell som utnyttjar observationerna av temperatur och därefter beräknar dygnsvärden för varje gridpunkt. Förhoppningen är att den geografiska fördelningen av temperaturen blir hyggligt realistisk och att vi på detta vis täcker in hela landet.
Naturligtvis finns det brister, framförallt i de områden där det är glest mellan observationerna. Emellertid är det rimligt att anta att ett rikstäckande medelvärde baserat på det griddade datasetet kommer att vara närmre ett Sverigemedelvärde än medelvärdet baserat på ett urval av mätplatser.
Jämförelse mellan den äldre klimatindikatorn temperatur och det gridbaserade temperaturvärdet
Som nämndes i föregående avsnitt blev årsmedeltemperaturerna beräknade från de 35 utvalda stationerna högre än årsmedelvärdena beräknade utifrån det griddade datasetet. Skillnaden i årsmedeltemperatur är i genomsnitt lite större än 2 grader.
Den blå kurvan ger en bättre skattning av ett Sverigemedelvärde på temperaturen om kravet är att alla landsdelar ska ha samma betydelse. Före 1990 låg det skattade Sverigemedelvärdet på omkring +2°C men därefter omkring +3°C. Enskilda år kan naturligtvis avvika en del från dessa värden.
Betydelsen av värdena som togs fram från de 35 stationerna är att denna mätserie kunde utsträckas ytterligare 100 år bakåt i tiden, nämligen till år 1860. Detta är betydelsefullt för studier av klimatförändringar.
Jämförelse av avvikelser
Med blotta ögat ser vi att variationerna i temperaturen ser likadana ut för den äldre versionen av klimatindikatorn temperatur och för den gridbaserade temperaturen. När den ena har ett varmt eller kallt år har även den andra det.
Ett alternativt sätt att presentera värdena är att i stället för att plotta absolutvärdena av temperatur så plottar vi varje serie som avvikelsen från perioden 1961-1990 (referensnormalvärdesperioden).
En sådan plottning av årsvärden visar alltså om ett enskilt år har varit varmare eller kallare än årsmedelvärdet för perioden 1961-1990 (även kallat referensnormalvärdet).
Lägger vi in dessa två serier med avvikelser för den äldre stationsbaserade klimatindikatorn och det griddade datasetet ser vi att de nästintill sammanfaller.
