Kommentar till resultaten
Samtliga parametrar visar liknande utveckling under de senaste decennierna med fler högsommardygn, större antal högsommardygn i rad, fler tropiska dygn, samt högre dygnsmax- och dygnsmintemperaturer.
Vad gäller högsta dygnsmax- och högsta dygnsmintemperaturerna har under de senaste 40 åren högsta dygnsmintemperaturen ökat mer än högsta dygnsmaxtemperaturen.
Varför är klimatindikatorn värme viktig?
Fler dygn med värme och mer intensiv värme kan leda till betydande hälsorisker, där en ökad frekvens av insjuknanden och dödsfall har observerats under höga temperaturer. Äldre, spädbarn, personer med underliggande sjukdomar och andra i riskgrupper är särskilt utsatta. I tätbebyggda områden stiger temperaturerna ytterligare på grund av den så kallade urbana värmeöeffekten och temperaturen avtar mindre under eftermiddagen och natten jämfört med omgivande landsbygd.
Långvarig torka är en konsekvens av ihållande värme, vilket kan leda till vattenbrist och en ökad brandrisk. Därför kan även jordbruket drabbas hårt, eftersom längre perioder av höga temperaturer och torka leder till sämre skördar.
Hur har klimatindikatorn värme beräknats?
Totalt har 55 stationer använts. Data från en station har vid behov kopplats ihop med en närliggande station för att få en så lång serie som möjligt. Ingen homogenisering av data har gjorts.
Högsta dygnsmax och dygnsmin har beräknats genom att ta årets högsta dygnsmax och dygnsmin för de stationer av de 55 stationerna som varit aktiva för det året och sedan dela det med antalet aktiva stationer.
Antal högsommardygn och tropiska dygn har beräknats på motsvarande sätt.
Framtida utveckling av värme
Temperaturerna i atmosfären förväntas öka åtminstone under det kommande seklet. Trenderna för värme-indikatorns parametrar under de senaste decenniernas förväntas därför fortsätta även i framtiden med fler högsommardygn, större antal högsommardygn i rad, fler tropiska dygn, samt högre dygnsmax- och dygnsmintemperaturer
Antalet högsommardygn förväntas särskilt öka i Götaland, Svealands kustområden och upp längs Norrlandskusten eftersom sommarens allt varmare vatten kommer göra att temperaturen sjunker mindre under natten. Detsamma gäller för stadsområden, där antalet högsommardygn förväntas öka mer än i glesbebyggda områden.
I ett framtida varmare klimat förväntas tropiska dygn bli ett årligt återkommande fenomen mot slutet av seklet. De områden som mest sannolikt kommer att drabbas är kustområden och större städer, där havsvattnet och urban infrastruktur fungerar som värmekällor, vilka gör att temperaturen sjunker mindre under natten.
Hur definieras värme?
I indikatorn används dygnsmax- och dygnsmintemperatur. Ett temperaturdygn börjar kl 19:00 och pågår till kl 19:00 dygnet efter (svensk normaltid). Ett högsommardygn definieras som ett dygn där den maxtemperaturen når minst 25 °C och ett tropiskt dygn definieras som ett dygn där mintemperaturen inte understiger 20 °C.