Sammanfattning
SAMMANFATTNING I TIO HUVUDRESULTAT
- Kvantitativ väderinformation, mer detaljerad i tid och rum utgör ett effektivare besluts- och planeringsunderlag i jordbruket än den mer generella och kvantitativa information som delges via radio, TV och telefonsvarare.
- Väderinformation leder tiIl positiva ekonomiska resultat om den anpassas till specifika åtgärder i jordbruket. En ökad kvalitet kan leda till en betydande ökning i det ekonomiska värdet.
- SMHI bör göra speciella jordbruksprognoser tillgängliga genom olika kanaler (telefonsvarare, videotex, direkt dator mot dator-koppling). Stor flexibilitet måste eftersträvas för att möta alltmer varierande krav.
- Ur SMHls databas skall prognoser direkt kunna editeras och distribueras eller indirekt ur flera datakällor skapa annan vägledande information (bevattningsinformation, torkningsprognos, tillväxtprognos, falltalsprognos m m).
- Nederbörden är det absolut viktigaste väderelementet som jordbrukaren måste ta hänsyn till i arbetsplaneringen.
- SMHI bör utveckla främst nederbördsprognoserna så att dessa får högre kvalitet. De korta prognoserna måste ges en högre rumsupplösning så att små geografiska områden kan få tillförlitliga prognoser med hög kvalitet. De längre prognoserna (2-7 dygn) måste blir tillförlitligare.
- Riskbedömningen när det gäller nederbörds- och frostprognoser bör uttryckas som sannolikhet i procent.
- Så kallade cost/loss- förhållanden bör analyseras för att jordbrukaren i ekonomiskt viktiga avgöranden skall kunna utnyttja sannolikhetsinformationen effektivt.
- Ekonomiska kalkyler m a p väderinformationskänslighet bör utarbetas, dels för att styra utvecklingen av agrometeorologisk service, dels som underlag för beslutsmodeller för stora och mindre jordbruksföretag.
- Tillrättalagd väderinformation kan betyda positiva effekter i miljön. Man minskar risken att gifter,som sprids i samband med besprutning och gödsling, påverkar miljön