FN:s klimatpanel IPCC visar i rapporten att sedan 2010 har priset på sol- och vindenergi samt batterier stadigt minskat. Ett ökande utbud av styrmedel världen över har förbättrat energieffektivitet, minskat avskogning och påskyndat utbyggnad av förnybar energi.
– Vi står vid ett vägskäl. De beslut vi fattar nu kan säkra en levande framtid. Vi har de verktyg och den kunskap som krävs för att begränsa uppvärmningen. Jag är uppmuntrad av klimatåtgärder som vidtas. I många länder finns effektiva klimatåtgärder i form av policies, regleringar och marknadsinstrument. Om dessa skalas upp och tillämpas brett och rättvist kan de stödja stora utsläppsminskningar och stimulera innovation, sade IPCC:s ordförande Hoesung Lee.
Brådska och möjligheter
Vid den svenska pressträffen om rapporten inledde Mattias Frumerie, som är Sveriges chefsförhandlare i klimatfrågor, genom att lyfta hur vi i klimatförhandlingsperspektiv kan använda de slutsatser som rapporten pekar på:
– De två mest centrala budskapen är brådska och möjligheter. Brådska gällande vad vi i världens länder måste göra för att ställa om, men det finns också möjligheter i den omställning som vi står i just nu och som ligger framför oss. Detta är centrala svenska budskap i det internationella klimatarbetet.
Rapporten i korthet
Rapporten visar på hur utsläppen har utvecklats under de senaste åren och årtiondena och på möjliga åtgärder för att minska utsläppen. Sammantaget konstateras att de globala klimatutsläppen har fortsatt att öka, dock med viss inbromsning av ökningstakten. Det finns stora skillnader mellan och inom världsregioner och länder både gällande utsläppens storlek och trender. I minst 18 länder har utsläppen under de senaste åren har minskat på ett varaktigt sätt.
– Utmaningarna har ökat jämfört med tidigare rapporter och beräkningar. Nu behövs större utsläppsminskning på en kortare tid. Att sikta på 1,5 grader förutsätter att utsläppen börjar minska före 2025, nettonoll koldioxidutsläpp vid 2050 och även borttagning av koldioxid ur atmosfären, sade Markku Rummukainen som är Sveriges kontaktperson för IPCC.
Det finns också andra klimatrelaterade trender som exempelvis prisutvecklingen av solkraft, vindkraft och batterier som alla blivit mycket billigare. 56 länder har nu lagar som avser utsläpp. Mer än häften av världens utsläpp finns i dessa länder.
Det finns utsläppsminskningsåtgärder inom alla sektorer där utsläpp finns som energisektorn, markanvändning, byggnader, städer, transporter och industri. Det handlar ofta inte om stora kostnader.
– Beräkningarna visar att en halvering av de globala klimatutsläppen till 2030 skulle kunna göras till en kostnad på mindre än 1 000 kronor per ton koldioxidekvivalenter. Hälften av dessa minskningar skulle kosta i storleksordningen upp till 200 kronor per ton. Det handlar om investeringar i solkraft, vindkraft, effektivisering, bevarande av ekosystem och minskade metanutsläpp. Ibland kan de nya åtgärderna till och med vara billigare än de motsvarande gamla och fossila, så i många fall handlar det inte om en kostnad, utan om en besparing, sade Markku Rummukainen.
Rapporten diskuterar också minskningar på efterfrågesidan. Det finns stor potential när det gäller bland annat matvanor, mathantering, transporter, boende och produktanvändning.
– Det här kräver förändringar på individnivå när det gäller livsstilsval och hållbar konsumtion. Det behövs styrmedel som hjälper till att göra dessa val inklusive omställningar på systemnivå som exempelvis kompaktare städer som minskar behoven av biltransporter, sade Markku Rummukainen.
Koldioxidborttagning och negativa utsläpp kommer att behövas tillsammans med dessa utsläppsminskningar, men de kan inte ersätta utsläppsminskningarna. Det finns flera olika metoder som redan är i bruk, exempelvis markanvändning, minska avskogningen, beskoga, bevara ekosystem. Andra metoder kan bli mogna över tid, exempelvis bio-CCS och direkt koldioxidinfångning från luften.
Positiv utveckling i Sverige
Det är viktigt att förmedla kunskap om alla de möjligheter som finns att snabbt minska utvecklingen. Först och främst handlar det om att klimatlagar och klimatramverk världen över ökar och skärps.
– EU är ett exempel på en region som nu utvecklar sitt ramverk i väldigt hög grad och takt. EU antog under 2021 en klimatlag och nya klimatmål till 2030 och mål om klimatneutralitet till 2050. Samtidigt ligger det ett antal förslag på förhandlingsbordet med avsikten att de ska skärpas på ett sådant sätt att de här målen som tog förra året ska kunna nås, sade Sara Almqvist som är klimatanalytiker på Naturvårdverket.
Exempel på sådana skärpningar är EU:s handelssystem för utsläppsrätter och utsläppskraven för nya fordon. I Sverige finns sedan 2017 ett klimatpolitiskt ramverk som kopplar till ett stort paket med styrmedel.
– I Sverige har vi en mycket aktiv samverkan mellan regeringen, aktörerna och näringslivet, inte minst genom initiativet Fossilfritt Sverige. Sverige är ett av de utvecklade länder där utsläppen minskar och tar fart, sade Sara Almqvist.
Utsläppsminskningarna i Sverige beror både på styrmedel som funnit ganska länge och en rad beslut som regeringen fattat samt omvärldsutveckling och teknikutveckling. Utsläppsminskningarna sker framför allt inom industrin och transportsektorn.
– Inom industrin är det ett fåtal anläggningar som betyder väldigt mycket. De finns inom raffinaderi, kemiindustrin och järn- och stålindustrin. Särskilt inom järn- och stålindustrin är ett mycket betydelsefullt teknikskifte på gång, sade Sara Almqvist.
Bland annat lyfter IPCC-rapporten det svenska projektet HYBRIT (Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology) som ett av de första demonstrationsprojekten i världen. Här har Sverige spelat en viktig roll och det har sedan följts av andra. Det är den första anläggningen som har tagit fram en produkt av fossilfritt stål.
– Att vi har lyckats med detta beror bland annat på politiska faktorer, men också på ett mycket starkt driv hos marknadens aktörer, som ser framtida fördelar i form av lönsamhet och stärkt konkurrenskraft. En oerhört positiv utveckling, sade Sara Almqvist.