Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

Vinterhögtryck och kalla lågtryck

Kalla och klara vinterhögtryck växelverkar med lågtryck på högre höjd.

Den här artikeln är en del av en artikelserie skriven av Anders Persson som var meteorolog på SMHI. Artikeln publicerades i Månadens Väder och Vatten 2/2008.

Lågtrycken på våra breddgrader är som vi tidigare nämnt av två slag, varma och kalla. De kalla sträcker sig genom hela troposfären och en bit upp i stratosfären. Detta beror på att lufttrycket avtar fortare med höjden i kall luft än i varm (se artikeln Varför driver molnen åt olika håll?).

Kontrasterna mellan det låga lufttrycket i de kalla centrala delarna och den varmare omgivningen ökar därför uppåt. Lågtrycket blir intensivare med höjden. Med de varma lågtrycken förhåller det sig tvärtom. De är ofta grunda och sträcker sig bara några kilometer upp i atmosfären.

Detta beror på att kontrasterna mellan det låga lufttrycket i de varma centrala delarna och de svalare omgivningarna minskar uppåt, varvid lågtryckets intensitet försvagas med höjden. Vandrande lågtryck är varma i början på sin utveckling för att senare omvandlas till kalla lågtryck (se artikeln Svårförståeliga lågtryck).

Likadant för högtryck

Samma resonemang kan tillämpas på högtrycken. De kalla utbredda köldhögtrycken vintertid med torr och klar luft verkar lätta att förstå. När luften kyls av ökar luftens densitet och därmed dess tyngd.

Men bara i de lägsta luftskikten råder högtryck. Eftersom lufttrycket avtar fortare med höjden i kall luft än i varm, övergår på några kilometers höjd högtrycket i ett lågtryck. Mest utpräglat är det vid polerna med dess kraftiga lågtrycksvirvel ovanför det polära köldhögtrycket (fig. 1a).

Inte nog med detta, Den kalla luften sjunker och strömmar vid marken på grund av friktionen utåt (jämför med artikeln Friktionen påverkar vädret). Detta ger möjlighet för luft från sidorna att dras in i lågtrycket högre upp (fig. 1b).

Illustration av en kalluftsportion som har skapat ett köldhögtryck i de lägsta luftskikten.

Fig1a. En kalluftsportion har skapat ett köldhögtryck i de lägsta luftskikten. Eftersom lufttrycket avtar fortare med höjden i kalluftens kärna än i dess mildare periferi bildas ett lågtryck i höjden. Luftens cirkulation övergår från att vara medurs i de lägsta skikten till moturs i de högre.

Illustration som visar utströmningen av luft närmast marken driver på en nersjunkning av kalluft som i sin tur drar in luft från omgivningen på högre höjd.

Fig1b. Utströmningen av luft närmast marken driver på en nersjunkning av kalluft som i sin tur drar in luft från omgivningen på högre höjd. Den inströmmande luften avlänkas av corioliseffekten åt höger i samma riktning som cirkulationen själv, vilken därmed underhålls.

Den inströmmande luften avlänkas på grund av corioliseffekten åt höger, dvs. i samma riktning som strömningen runt lågtrycket. Den utströmmande luften vid marken hjälper således till att vidmakthålla cirkulationen högre upp.

På mellanbredderna är det lite mer komplicerat men också där kan man se hur delar av ett köldhögtryck vid marken ofta är kopplade till ett kallt lågtryck i höjden (fig. 2a och b).

Detta är ett exempel på hur högtryck och lågtryck kan samspela och understödja varandra i en ömsesidig symbios. Det är inte så, som man ofta hör, att lågtryck alltid "söker bryta ner” högtryck, eller att högtryck ”lyckas hålla stånd” emot lågtryck (se också Atmosfären rör sig "av bara farten").

Kartor som visar lufttryck.

Vänstra kartan:
Lufttrycket vid havsytans nivå (hPa) den 6 februari 1991. Ett omfattande högtryck täcker Nord- och Centraleuropa med en ganska rak ostlig vind över kontinenten.

Högra kartan:
Den del av köldhögtrycket i vänstra kartan som täcker Centraleuropa är kopplad till ett jättelikt köldlågtryck som från någon kilometers höjd sträcker sig upp till 10-12 km höjd (kartan visar läget på 5-6 km höjd).

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    I en artikelserie i SMHIs månatliga tidskrift Väder och Vatten beskrevs luftens och vattnets rörelser från sjöbris till monsun, från tidvatten till...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Norra polcirkeln soligast i världen

    Solen är källan till all energi och allt liv och rörelse på jorden. Om någonstans så märks det i Lappland under somrarna när växtligheten fullständ...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Kall snö strålar värme

    Latituden och årstiden bestämmer hur koncentrerat solljuset blir. Står solen 45° över horisonten fördelas den inkommande solstrålningen på en yta s...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Solen värmer jorden - jorden värmer atmosfären

    Att det är den upphettade jordytan och inte solens strålar som värmer upp atmosfären visar sig bland annat under klara morgnar, då temperaturen kan...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Från sjöbris till monsun

    Genom omblandning fördelas värme mellan de upphettade tropikerna och de avkylda polarregionerna över större områden i atmosfären. Men omblandningen...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Den förunderliga corioliseffekten

    När temperaturskillnader jämnas ut genom att varm luft förs mot kallare nejder, och kall luft mot varmare, sker det inte utan motstånd. Jordrotatio...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Jordrotationens yllemösse-effekt

    Effekten av jordens rotation, den så kallade corioliseffekten, är att varje rörelse böjs av i rät vinkel åt höger på norra halvklotet och åt vänste...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Den subtropiska Midgårdsormen

    Som en Midgårdsorm slingrar sig den subtropiska jetströmmen runt jorden på cirka 30° latitud. Det är det kraftigaste och mest omfattande vindsystem...

Relaterade faktapaket

Stormig himmel  med moln

Atmosfärens cirkulation

Havsmiljö

Storskalig oceanografi

En blek sol strålar genom morgondimma.

Strålning