Huvudinnehåll

Utforska ett ämne i kunskapsbanken

Meteorologi

Faktapaket: Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

Oväder i en tekopp?

Ett bortglömt arbete av Albert Einstein från 1920-talet hjälper oss att förstå hur vindens friktion mot marken hjälper till att försvaga ett oväder.

Den här artikeln är en del av en artikelserie skriven av Anders Persson som var meteorolog på SMHI. Artikeln publicerades i Månadens Väder och Vatten 6/2007.

Energitillförseln från solen förhindrar att vatten och luft fryser till is och bevarar deras karaktär av vätska och gas. Den kompenserar också för den ständiga energiförlusten genom utstrålning från och friktion mot mark och hav.

Men det senare är en mycket långsam process. Rörelserna i fria atmosfären och oceanerna sker nämligen till största delen under liten friktion. Hastigheten hos enskilda luftvolymer kan dock avta snabbt beroende på en helt annan process.

När vinden kommer in över områden där tryckgradientkraften är svag drivs luften av den starkare corioliskraften åt höger, mot högre tryck. I denna ”uppförsbacke” bromsas vinden effektivt (se artikeln Atmosfären rör sig av bara farten).

Dock spelar friktionen en viktig men indirekt roll, när den hjälper till att försvaga ett lågtryck. Hur detta sker, utlades av Albert Einstein inför Preussiska Vetenskapsakademin den 7 januari 1926 och sedan i en lättfattlig artikel som publicerades samma höst.

Einstein satte alltid en ära i att förklara så att en vaken lekman skulle kunna förstå: Om inte, så förstår man det inte själv.

Illustration av Einsteins tekopp.

Einsteins egen illustration till sin artikel 1926. Vattnet i koppen roterar och genererar en konvergerande strömning i botten och en utåtriktad högre upp. Underligt nog har Einstein glömt att lägga in den konkava ytan, vilken skapas av den utåtriktade centrifugalkraften.

Tekoppsliknelsen

Ta en flatbottnad kopp fylld med te med några teblad på botten. Om man nu rör om i koppen kommer tevattnets rörelse att skapa en utåtriktad centrifugalkraft (Ce) som gör att vattnet pressas utåt varvid det samlas mindre vatten i koppens mitt än i dess utkanter. Ytan blir konkav med mer vatten i utkanten av koppen än i mitten.

Detta skapar en inåtriktad tryckgradientkraft (P) som balanserar Ce – nästan. För närmast koppens sidor, och i synnerhet i botten, bromsas vattnet in av friktionen och Ce minskar.

P som nu fått överhanden skapar närmast botten en inåtriktad rörelse som avslöjar sig genom att tebladen samlas i en liten hög i mitten. Vatten-ackumulationen tvingar fram en uppåtgående rörelse, som när den når ytan strömmar ut åt sidorna. Bladen förblir i en hög mitt på botten.

Lågtryck - en jättelik tekopp

Samma sak sker i ett lågtryck, som kan ses som motursroterande "tevatten" i en jättelik tekopp med den skillnaden att den också befinner sig på ett roterande underlag, i detta fall jorden.

Eftersom corioliseffekten avlänkar vinden (tevattnet) åt höger kommer, i marknära skikt, där luften strömmar inåt, detta att medföra ett bidrag till motursströmningen. I nivåerna högre upp, där luften tvingas utåt, medför corioliseffektens avlänkning åt höger däremot en tendens till medurs strömning.

Detta motverkar den förhärskande motursströmningen och leder efterhand till dess inbromsning. "Tekoppseffekten" sprider alltså mycket effektivt friktionens inverkan från skikten närmast botten över hela systemet.

Illustration av hur vattnet rör sig.

Samtidigt som vi låter vattnet i Einsteins tekopp rotera (moturs) relativt denna, sätter vi koppen på ett underlag som också roterar (moturs). Vattnet som rör sig inåt närmast botten (svart pil) avlänkas åt höger genom corioliseffekten (blå pil). Detta förstärker den allmänna motursvirveln.

Illustration av hur vattnet rör sig.

Utåtströmningen högre upp (svart pil) avlänkas genom corioliseffekten åt höger (blå pil) på ett sätt som motverkar den förhärskande moturs-virveln, varför den kommer att försvagas.

Mer i detta faktapaket

  • Meteorologi

    Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    I en artikelserie i SMHIs månatliga tidskrift Väder och Vatten beskrevs luftens och vattnets rörelser från sjöbris till monsun, från tidvatten till...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Norra polcirkeln soligast i världen

    Solen är källan till all energi och allt liv och rörelse på jorden. Om någonstans så märks det i Lappland under somrarna när växtligheten fullständ...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Kall snö strålar värme

    Latituden och årstiden bestämmer hur koncentrerat solljuset blir. Står solen 45° över horisonten fördelas den inkommande solstrålningen på en yta s...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Solen värmer jorden - jorden värmer atmosfären

    Att det är den upphettade jordytan och inte solens strålar som värmer upp atmosfären visar sig bland annat under klara morgnar, då temperaturen kan...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Från sjöbris till monsun

    Genom omblandning fördelas värme mellan de upphettade tropikerna och de avkylda polarregionerna över större områden i atmosfären. Men omblandningen...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Den förunderliga corioliseffekten

    När temperaturskillnader jämnas ut genom att varm luft förs mot kallare nejder, och kall luft mot varmare, sker det inte utan motstånd. Jordrotatio...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Jordrotationens yllemösse-effekt

    Effekten av jordens rotation, den så kallade corioliseffekten, är att varje rörelse böjs av i rät vinkel åt höger på norra halvklotet och åt vänste...

  • Artikelserie från Väder och Vatten om atmosfärens allmänna cirkulation

    Den subtropiska Midgårdsormen

    Som en Midgårdsorm slingrar sig den subtropiska jetströmmen runt jorden på cirka 30° latitud. Det är det kraftigaste och mest omfattande vindsystem...

Relaterade faktapaket

Stormig himmel  med moln

Atmosfärens cirkulation

Havsmiljö

Storskalig oceanografi

En blek sol strålar genom morgondimma.

Strålning