Att tolka och jämföra klimattjänster

Klimattjänster hjälper oss att förstå klimatförändringen och planera hur vi kan anpassa oss till den. Detaljer i resultaten kan ibland skilja sig åt mellan olika tjänster, här förklarar vi vad som är viktigt att tänka på när du jämför dem.

Skillnaderna kan dels bero på att tjänsterna använder olika ensembler av klimatmodeller, olika typer utsläppsscenarier samt olika referensperioder.

Val av utsläppscenario

Beräkningar av framtidens klimat baseras ofta på olika utsläppsscenarier. Utsläppsscenarier är antaganden om framtida utsläpp av växthusgaser. De baseras på antaganden om den framtida utvecklingen av världens ekonomi, befolkningstillväxt, globalisering, omställning till miljövänlig teknik med mera. Allt detta påverkar hur stora utsläppen av växthusgaser blir, vilket i sin tur påverkar växthuseffekten.

I klimattjänster används generellt samma scenarier som inom FN:s klimatpanel, IPCC. Tidigare användes de så kallade Representative Concentration Pathways (RCP), men nu används Shared Socioeconomic Pathways (SSP). Olika tjänster kan fortfarande använda olika typer av scenarier beroende på när de utvecklades.

Val av klimatmodeller

För att beräkna hur framtidens klimat kan komma att se ut används klimatmodeller. En klimatmodell är en tredimensionell beskrivning av atmosfären, landytan, hav, sjöar och is uttryckt i matematiska beskrivningar. Den kan används för att beräkna hur klimatet förändras om atmosfären förändras på ett visst sätt, exempelvis halten av växthusgaser. Beräkningarna görs i ett rutnät över hela planeten, där varje ruta representerar ett genomsnittligt klimat för det området.

För att få så tillförlitliga resultat som möjligt används ofta en ensemble, alltså en grupp av olika modeller. Anledningen till att en ensemble av modeller används är för att klimatsystemet helt enkelt är för komplext. Olika modeller beskriver vissa fysikaliska processer på olika sätt eftersom det inte alltid är självklart hur en fysikalisk process ska beskrivas i datorkod. Genom att kombinera flera modeller blir resultatet både mer robust och mer tillförlitligt. Att köra klimatmodeller genererar oerhört stora mängder data, därför är det inte bara modellernas kvalitet som styr hur många som kan ingå i en ensemble, utan också praktiska begränsningar som datorkraft och tillgängliga resurser.

Valet av modeller påverkas dessutom av det geografiska område som tjänsten beskriver. Exempelvis beskriver den svenska klimatscenariotjänsten förändringar i och runt Sverige, därför består ensemblen av regionala klimatmodeller. Det ger en högre detaljnivå, något som är viktigt exempelvis vid regional samhällsplanering. Den svenska Klimatscenariotjänsten ger en helhetsbild av förändringar i hav, vatten och på land, därför används även andra typer av modeller; meteorologiska, hydrologiska och oceanografiska.

Utforska Klimatscenariotjänsten

Globala klimattjänster använder istället vanligtvis en ensemble av fler globala modeller. En klimattjänsts modellensemble kan också kombinera regionala och globala modeller utifrån tjänstens syfte.

Val av referensperiod

När klimattjänster visualiserar möjligt framtida klimat görs det genom en jämförelse med en tidigare period, en så kallad referensperiod. Det är därför viktigt att veta vilken referensperiod som används om resultatet från olika klimattjänster jämförs.

För att jämföra framtida klimat med det nuvarande används den senast fullbordade 30-års normalperioden, 1991-2020.

Om man vill beskriva hur klimatet förändrats jämfört med tidigare historiska perioder används tidigare normalperioder. Enligt WMO:s riktlinjer är 1961–1990 standard, men även förindustriella perioder kan användas för att analysera människans påverkan på klimatet.